Är det en mänsklig rättighet att resa?

Är det en rättighet att resa? På himlen syns spår efter flygplan som flyger kors och tvärs. För några år sedan skulle jag ha tittat på den himlen och känt glädje och eufori. I dag framkallar samma vy stress och oro. Nuförtiden shoppar vi resor lika enkelt som vi köper strumpor, men är det verkligen en mänsklig rättighet att resa?

Jag sitter i skrivande stund på ett flygplan hem till Stockholm från Toulouse. Jag har varit och hälsat på min franska mormor några dagar. Hon bor i Auch i sydvästra Frankrike och med tanke på att hon närmar sig nittio år och ser dåligt kan hon inte längre komma till Sverige. Det betyder att om jag vill träffa henne, måste jag ta mig till henne. Det var sju år sedan jag var där sist och med tanke på att hon inte blir yngre kändes det viktigt att åka här och nu. När vi satt i taxin i morse såg vi genom takfönstret spår efter flygplanen som flög kors och tvärs över himlen. För några år sedan skulle jag ha tittat på den himlen och känt glädje och eufori. I dag framkallar samma vy stress och oro.

Vi reser som aldrig förr i dag. Världen krymper och vi shoppar flygresor lika enkelt som vi köper strumpor. Vi arbetar för att kunna unna oss semester och vi pratar om resor i samma andetag som vi funderar på vad vi ska äta till middag. Sociala medier flödar av bilder från världens alla hörn. Turister bockar av land efter land och lägger upp selfies som bevis för att de har varit där. Statusuppdateringar indikerar att en person har sett 20, 30 eller 40 av 50 länder. Men vad betyder allt det där egentligen? Att kunna säga ”check, där har jag varit”, är det verkligen att resa? Hur pass intresserade är vi av resmålet ifråga om målet är att bocka av det på en lista, och vad säger det om vår tid?

Det finns ingen planet B

Det har knappast undgått någon i dag att vår planet är sjuk och att det krävs drastiska åtgärder för att hen ska bli frisk igen. Flygindustrin är en stor bov, köttindustrin likaså.

Sättet vi reser på är inte hållbart. Bara för att vi kan flyga och resa överallt innebär det inte att vi måste. Förstå mig rätt, jag själv älskar att resa. Det finns otroligt många bra saker med resandet och jag förespråkar inte att vi ska sluta resa. Min poäng är att vi måste förändra vårt sätt att resa. Är det en rättighet att resa vart en vill, när en vill och hur ofta en vill? Tänk för bara en generation sedan var det så pass dyrt att resa att få hade råd att flyga kors och tvärs som vi gör i dag. Vilket på ett sätt var bra, i all fall för planeten.

Jag kommer inte helt att sluta flyga. Som i fallet med min mormor. För mig är det viktigt att träffa henne och för att kunna göra det behöver jag ta flyget. För att hinna med allt som ska göras – skola, familj, jobb – har jag inte möjlighet att avvara två veckor för att ta tåget ner. Jag önskar att jag kunde men som livet ser ut just nu går det inte. Men kanske framöver? Därför är jag tacksam att det går att flyga men jag tänker till varje gång jag behöver ta flyget och inom Sverige tar jag tåget i första hand. Av princip.

Alla val spelar roll, även val av flygbolag. Därför åkte jag med KLM som har utsetts till bästa flygbolag inom hållbarhet. De informerar om sitt arbete, uppmuntrar sina kunder att klimatkompensera och gör det lätt för dem att kunna välja till det vid biljettbokningen – vilket jag gjorde. De arbetar för att vara bränslesnåla, erbjuder lokalproducerade kakor på flyget, använder certifierade kartonger och serverar certifierat kaffe med mera.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något

Nu vet att jag skeptikerna tänker att allt det här är motsägelsefullt med tanke på att de är ett flygbolag och därmed redan dömda att misslyckas, men det handlar om att se de positiva åtgärderna och lyfta fram dem.

Som redan har nämnts på sajten flertalet gånger – alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om du tänker till varje gång du planerar en resa, väljer tåget inom Sverige, klimatkompenserar, tänker på att flyga mindre och stanna borta längre, då har vi tillsammans kommit en lång bit på vägen. För som vi också har sagt så många gånger, det finns ingen planet B och vi måste alla börja ta vårt ansvar. Om inte för oss, så för våra barn och kommande generationer.

Läs också: Stora guiden till hållbart resande

/Hanna

Tags:

  • Show Comments (0)

Your email address will not be published. Required fields are marked *

comment *

  • name *

  • email *

  • website *

You May Also Like

Ett dygn i Strängnäs och en titt på de stulna regalierna

Började veckan med att tillbringa ett dygn i Strängnäs, en stad knappt en timme ...

Höstlov på svensk mark från Omberg till Göteborg

När de europeiska tågplanerna gick i kras blev det höstlov i Sverige istället, från ...

venedig grande canale

Vykort från Venedig – staden som älskas ihjäl

Så mycket skönhet och så mycket kaos på en och samma gång. Svårt att ...