Kan man prata ressvinn precis som matsvinn?

Vanans makt är stor och hinder för förändring, men med kunskap och lite mod kan saker och ting förändras. Kan ressvinn bli resebranschens motsvarighet till livsmedelsbranschens matsvinn?

Bäst före datumet är passerat och du häller ut mjölken utan att ha smakat på den. Eller du bokar, precis som föregående år, en all-inklusiveresa till solen så fort mörkret sänker sig över Sverige? Men tänk om du smakade på mjölken istället och insåg att den var fullt drickbar. Eller reste på egen hand, till ett småskaligt lokalägt hotell på en plats du aldrig varit på förut. Vanans makt är stor och hinder för förändring men med kunskap och lite mod kan saker och ting förändras. Kan ressvinn bli resebranschens motsvarighet till livsmedelsbranschens matsvinn?

En tredjedel av all mat i Sverige slängs

Tidigare i höstas var jag på en hållbarhetsfrukost på Münchenbryggeriet där temat var matsvinn. Maträddarappen Karma, Restaurangen Sopköket och maträddarföretaget Foodloopz var inbjudna i panelen.

Matsvinnet står idag för cirka åtta procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Överproduktionen innebär också att land- och naturresurser, som vatten och energi, förbrukas i onödan. Rent ekonomiskt handlar det om enorma summor. Bara dagens matsvinn värderas i analysen till drygt elva biljoner kronor årligen.

Foodloopz som arbetar med att ”loopa” mat, det vill säga förpacka om mat vars bäst före datum passerat men som ändå är fullt okej att konsumera, pratade om att arkivera ordet matsvinn och istället börja prata om räddad mat. Matsvinn associeras lätt med ”gammal mat”, ”dålig mat” eller ”gamla skraprester från någons tallrik”. När det i själva verket handlar om fullt ätbara råvaror som inte hann säljas i tid eller trillade mellan stolarna i säljkedjan på grund av tex fel storlek eller utseende.

“Riskerar man som varumärke sitt rykte och goda kvalité om man anpassar sitt sortiment efter räddad mat? Eller är man kanske i själva verket en inspirerande pionjär om man lyckas implementera och kommunicera ett nytt tänk kring mat och hållbarhet och bidra till nya vanor och förväntningar hos sina kunder? Kanske blir det faktiskt även mer ekonomiskt lönsamt i längden?” Det var några funderingar som lyftes fram av panelen.

Förhindra svinnet det viktigaste

Foodloopz poängterade dock att miljönyttan av återanvändning eller återvinning inte kan vägas upp av den miljöbelastning som uppstår när maten produceras. Därför är det bäst att arbeta för att svinnet inte uppstår, till exempel genom att hitta en alternativ användning av små potatisar eller krokiga morötter som livsmedel. Näst bäst är att återanvända produkten, exempelvis som djurfoder. Ett senare alternativ är att försöka återvinna energin och näringen.

Matsvinn versus ressvinn

Många intressanta tankar och funderingar lyftes fram om hur vi ska hantera matsvinnet, och jag kan inte låta bli att fundera på om det går att flytta debatten till resebranschen. Det vill säga går det att prata ressvinn på samma sätt som matsvinn?

Matsvinn är precis som för alla andra branscher en stor utmaning inom resebranschen. Stora internationella hotellkedjor dukar fram dignande bufféer, likaså all-inklusivehotellen, där stora delar ätbar mat slängs.

Läs också: Hotellens hållbarhetsarbete lämnar rum för förbättring

Men skulle man kunna prata ressvinn i termer av resor som görs? Det vill säga alla de resor som sker utan någon som helst positiv inverkan på vare sig människorna, miljön, djuren eller resmålet i sig. Hållbar turism garanterar att pengarna stannar i den lokala ekonomin och gynnar lokalbefolkningen jämfört med en klassisk all-inklusive där pengarna allt som oftast slinker ut ur landet och hamnar i fickan på en stor internationell aktör.

Läs också: Låt oss tala om hållbar turism

Tänk om att alla dessa resor som sker på löpande band, utan mening eller mål, kan klassas som ressvinn? Och istället för att prata hållbar turism kanske vi ska prata om räddade resor? Resor som tar tillvara på lokalbefolkningens kunskap och som ger tillbaka till värdsamhällena, i stället för att bara suga ut dem på deras resurser.

Kan ressvinn bli en snackis, mån tro?

/Hanna

Bild : Karen Hammega/Unsplash