När rörelseglädje möter miljöansvar uppstår något större.
Erik Ahlström, grundaren av organisationen Plogga, har fått människor världen över att kombinera löpning med att plocka skräp – en insats som gjort honom till WWF:s Miljöhjälte.
”Det enklaste sättet att göra skillnad för klimatet och lämna en plats bättre än du fann den är att plogga”, säger Erik Ahlström samtidigt som han ber publiken att resa sig.
Vi har tagit rygg på Erik under en kväll då han bjudits in för att hålla en kort men inspirerande föreläsning. I aulan står ett gäng studenter upp, smått förvirrade och fnittrande, redo att följa hans instruktioner.
– Vi rör på oss alldeles för lite, samtidigt som vår planet svämmar över av skräp, fortsätter Erik och ber alla ta ett steg framåt, böja lätt på vänster knä och plocka upp ett skräp med höger hand.
– Där! Där har ni det berömda plogga-movet, säger han och lockar till skratt.
Från äventyrssporter till världsmästerskap i ploggning
Erik är initiativtagare och grundare av Plogga – världens största globala miljö- och hälsoorganisation med fokus på rörelse och skräpplockning.
Med en bakgrund inom skidalpinism och trailrunning har han länge kombinerat fysisk aktivitet med naturupplevelser. När han bodde i Åre ville han hjälpa till att hålla rent i byn. Fler anslöt. Hans flickvän myntade namnet – en kombination av plocka och jogga.
I dag är ploggning en självklar del av den växande trenden av hållbara friluftsaktiviteter. Det arrangeras till och med världsmästerskap i ploggning, berättar han.
– Visste ni att det dagligen slängs tre miljoner fimpar på gatorna i Sverige? Det förorenar fem liter vatten per fimp. Det finns att göra, säger han med entusiasm och räknar upp plastflaskor, engångsförpackningar och tomburkar.
Läs också: Paret som liftar och ploggar runt i Europa
Vad är ploggning?
Genom Plogga har tusentals människor samlat upp flera tusen ton skräp från stigar, stränder och parker. För Ahlström handlar ploggning lika mycket om rörelse, gemenskap och glädje som om miljöarbete.
– Att plogga är ett konkret sätt att hjälpa till. Det är viktigt inte bara ur miljösynpunkt – det ger hälsofördelar och bygger förtroende i samhället, säger han och hänvisar till ”broken window theory”: att vi tenderar att lita mer på varandra när vår omgivning är ren och välskött.
Efter att publiken gjort plogga-rörelsen ber han dem hälsa på varandra – en enkel illustration av hur möten bygger broar.
Plogga inspirerar till hållbart resande och närmare naturkontakt
Ahlström ser också ploggning som ett sätt att återupptäcka sin närmiljö – oavsett om det är hemma eller på resa. För många resenärer har ploggning blivit ett sätt att ge tillbaka till platser de besöker och bidra till renare naturupplevelser.
”Actions speak louder than words”
Erik är ofta på resande fot och håller plogga-event för verksamheter och organisationer i Sverige och runt om i världen. Förra veckan initierade han ploggning under Klimatmarschen, arrangerad av flera stora svenska organisationer, däribland Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen. Senare i vår åker han till Indien.
Han har ploggat med Islands president och svenska ministrar. I höstas utsågs han till Årets miljöhjälte av WWF och nyligen nominerades han till Årets 60‑plussare.
När föreläsningen närmar sig sitt slut ställer någon i publiken frågan:
– Hur ser du på att du flyger så mycket? Tar inte koldioxidutsläppen ut nyttan med att få bort skräpet?
Erik tvekar inte.
Visst skaver det, säger han, men samtidigt ser han vikten av att vara på plats, inspirera och sprida kunskap. På många platser saknas både sopsystem och förståelse för var skräpet hamnar. De insikter som uppstår i mötena – och de förändringar som följer – skapar ringar på vattnet.
– Det finns inte en plats jag reser till där jag inte ploggar, säger han.
Om svaret övertygar publiken är oklart. Men ploggning visar att hållbart resande inte alltid handlar om stora förändringar – ibland räcker det med att lämna platsen lite bättre än du fann den.
Text & bild: Hanna Anfelter