Redaktörens not: Den här texten är från oktober 2019, dagarna innan klättringsförbudet på Uluru trädde i kraft. Förbudet är nu permanent och respekteras av besökare världen över. Texten publiceras som ett tidsdokument om en av turismhistoriens viktiga milstolpar för ursprungsfolks rättigheter.
Under 2017 togs ett efterlängtat förbud mot att klättra upp på berget Uluru. Även om det har suttit skyltar nedanför den röda sandstensklippan i Australiens outback med påbud om att inte klättra upp, har flera turister förbisett det. Men nu är det alltså slut med det helt och hållet, vilket har hyllats världen över, inte minst av Australiens ursprungsbefolkning aboriginerna för vilka klippan är en helig plats.
Förbudet som träder i kraft den 26 oktober – ett symboliskt datum som sammanfaller med årsdagen då marken lämnades tillbaka till Anangu-foket för 34 år sedan från den australienska staten– har dock fått horder av turister från hela Australien att resa hit för att klättra uppför ”en sista gång”.
Åsikterna om berget går i sär
Uluru är en helig plats för Anangu-folket som äger marken och berget antas ha börjat ta form för 550 miljoner år sedan. Innan beslutet togs om ett förbud besteg cirka 14 personer berget dagligen, nu är siffran uppe i 3-500 personer, och de senare dagarna har till och med rapporteras om upp till tusen om dagen enligt australienska nyheter.
På sociala medier har bilder på långa köer uppför berget spridits. Det här har fått starka reaktioner i Australien som fasar över turisternas beteende. Andra menar att berget aldrig borde stängas för besökare, att berget tillhör alla.
Resa hållbart handlar i mångt och mycket om respekt och omtanke. Respekt för natur och människor. Att klättra uppför Uluru trots vetskapen om att klippan är en helig plats, är inte hållbart.
Bara för att man kan, betyder det inte att man måste. Den berömda klippan är lika vacker och majestätisk att beskåda från marken.
Text: Hanna Anfelter