Stf Undersvik gårdshotell & vandrarhem ligger i Hälsingland strax innan Järvsö och erbjuder en naturnära plats för storfamiljen att fira jul på.
I en tid när många förknippar julresor med trängsel, konsumtion och långa förflyttningar, påminner det om att en jul hemma eller på närmare resmål kan ge en lika fin upplevelse som långt bort – med fokus på gemenskap, enkelhet och platsens egna värden.
Det är inte alltid det finns plats hemma hos någon när generationer ska fira jul ihop, då kan ett alternativ vara att ta in på vandrarhem, äta ett välkomponerat julbord, laga lite egen mat, gå promenader i vinterkrispet, umgås framför en sprakande brasa och åka nedför en dag i Järvsöbacken.
För oss blev det också ett sätt att skapa utrymme för både umgänge och vila, utan att julen behövde handla om logistik eller prestation.
Småskaligt boende med lokal förankring
Stf Undersvik Gårdshotell & Vandrarhem ligger naturnära intill Ljusnan strax innan Järvsö by och bjuder på bäddar för olika sällskap, möjlighet att laga egen mat, umgängesytor och rum för stillhet, promenadstråk och brygga med grillplatser. Restaurangen serverar dagens lunch och middag där lokala råvaror i säsong premieras. Att välja ett småskaligt boende med lokal förankring innebär också att mer av pengarna stannar på platsen – något som är särskilt viktigt i glesbygd och under årets lågsäsong.
Hit åker jag med mina syskon med familjer och vår mamma för att fira jul tillsammans i dagarna fyra. Vi har bokat ett familjerum var med en våningssäng, en dubbelsäng och eget badrum. Passande har vi alla fått rum efter varandra i ett av de fem husen som utgör Stf Undersvik. Gården tillhörde tidigare Svenska kyrkan men ägs och drivs i dag av Svenska turistföreningen. I huset vi sover i finns ett kök där vi julfikar och lagar egen mat två kvällar.
Just den här kombinationen – gemensamma ytor och möjlighet att dra sig undan – gör vandrarhemmet till ett alternativ som fungerar för fler generationer samtidigt.
Julafton i Undersvik
På julaftonsmorgon är det frukost framför en sprakande brasa. Vi har gått upp tidigt får att hinna till julkrubban i Järvsö kyrka på förmiddagen. Det är minusgrader och marken är täckt av snö. Tillbaka i Undersvik tar vi en julpromenad innan solen sakta går ner över Ljusnan. Efter Kalle Anka, som vi tittar på i ett av kursrummen där vi har kopplat upp datorn, slår vi oss ner i restaurangen och njuter av ett välkomponerat julbord.
Köket följer säsongen och lagar mer än gärna mat på lokala råvaror, och på bordet står grönsaker och betor av olika slag uppradade tillsammans med en variation av inlagda sillar, lokala ostar, rökt kött och gratänger.
Säsongsanpassad och lokal mat är inte bara god – den minskar klimatpåverkan, gynnar lokala producenter och stärker den lokala ekonomin. Ett julbord här blir med andra ord både festligt och mer hållbart.
Kaffet och julkakorna tar vi med upp på övervåningen och det lilla sällskapsrummet inrett med Bruno Mattson stolar och en kakelugn där vi får sätta igång en brasa, och öppnar några julklappar.
Umgänge och skidåkning
Juldagen flyter på i sakta mak. Först frukost som ingår i övernattningen, julotta på svt play med svågern och systerdottern från Dala Järna kyrka, lång promenad och bokläsning framför brasan i det större sällskapsrummet i huvudhuset. En promenad och stillsamt umgänge är också ett sätt att resa hållbart – det kräver inga transporter och låter oss njuta av naturen och lugnet som omger gården.
På kvällen äter vi dopp i grytan i det gemensamma köket där några andra gäster också huserar.
Annandagen tillbringar vi i Järvsöbacken. Vi hyr utrustning på morgonen vilket går väldigt smidigt och snabbt. Att hyra utrustning lokalt i stället för att ta med egen är också ett hållbart val – det minskar transportbehov, främjar lokala företag och gör resan mer lättillgänglig för alla. Däremot krånglar familjeliften på södersidan till och från hela dagen så vi håller oss främst på nordsidan men äter finlunch på creperiet i backen.
Läs också: Miniguide Järvsö
En julig vinterdröm och en viktig påminnelse
Dagen för hemfärd bjuder på naturen på sin bästa sida. Termometern visar på minusgrader, en dimma ligger över Ljusnan, himlen sprakar i rosa innan solen sakteligen stiger långsamt och fixerar sig som ett lågt hängande klot. Vi äter sista frukosten, packar ihop och börjar rulla hemåt längs snöiga vägar.
Att resa hem från en plats där vi tillbringat våra dagar långsamt och närgånget med natur och lokala upplevelser gör att vi lämnar med minnen, inte spår.
Sakteligen tynar vinterkrispet bort och när stadens silhuetter och gråa asfalt visar sig tänker vi för en sekund att julen bara var en dröm.
En julig vinterdröm i Hälsingland – och en påminnelse om att hållbart resande handlar lika mycket om upplevelsen och respekt för platsen som om själva transporten.
Text och foto: Hanna Anfelter
De här var första julen som vi inte firade hemma hos någon och ingen visste riktigt hur det skulle bli. Men till allas stora glädje blev det bättre än förväntat. Det enda egentligen som går att anmärka på är frukosten som blev sämre för var timme och dag den stod framme. Det var som att personalen inte brydde sig om att fylla på faten för dem som tog sovmorgon.