Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att senast 2030 åstadkomma tre saker – att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och lösa klimatfrågan.
2017 arrangerades en stor konferens i Stockholm som samlade näringsliv, forskare, civilsamhället och politiker på Kulturhuset för att samtala om hur man kan skynda på utvecklingen och arbeta med de globala målen. Symboliskt kan tyckas då de första stegen till gemensamma globala mål togs i Stockholm redan 1972, och som genom åren utvecklats och förtydligats för att landa i de 17 hållbarhetsmål från 2017, som är den mest ambitiösa färdplanen hittills.
Läs också: Globala målen en del av turismens omställning
Hållbarhetsmålen omfattar hela mänskligheten och utgår från alla människors lika värde och rätt att vistas på den här planeten och få sina grundläggande behov tillgodosedda.
Nu har mer än tio år gått, 2030 närmar sig med stormsteg och det är märkbart tyst om målen. Istället uppstår nya termer och i dag är begreppet regenerativ turism på allas läppar. Betyder det att ingen i turismen arbetar med globala målen längre? Var tog de egentligen vägen?
Globala målen 2030 – var står vi i dag?
Jag ringer upp Sanna Wolk, ordförande på FN-förbundet och söker svar.
– Vår uppfattning är att det arbetas med målen, men att det inte skyltas med det lika mycket i dag, säger hon kortfattat. Mer än så kan hon inte säga, annat än att FN just nu jobbar på att ta fram nya mål.
Frågans svar försvåras möjligtvis av att FN befinner sig i en utmanande fas. En ny generalsekreterare ska väljas, finansieringen är osäker och stormakter som USA och Ryssland underminerar aktivt organisationens inflytande. I det läget är det kanske inte förvånande att de globala målen hamnat i skymundan.
Kungliga Djurgården: globala målen som levande färdplan
En som däremot kan svara är Camilla Zedendahl på Kungliga Djurgårdens intressenter (KDI) som ”sover med målen under huvudkudden”:
– Globala målen är något vi har kommit överens om globalt. De är rättvisa och kloka och det finns mycket att hämta kraft ur där, säger hon med tryck i rösten över telefonen.
Målen är universella, det vill säga framtagna för alla branscher och alla länder. För att kunna tillämpa dem på turism- och besöksnäringen, använder sig Kungliga Djurgården av GSTC:s ramverk. Internationella standarder för hållbar turism som riktar sig till både destinationer och branschaktörer, och vars kriterier är kopplade med de globala målen.
– Vår bransch har möjlighet att ligga i framkant, omställning är inte något att vara rädd för – det är bra. KDI är en medlemsorganisation som jobbar med platsutveckling och destinationsutveckling, och det behöver finnas en tydlig struktur på hur vi arbetar och ett tydligt varför, menar Camilla och tillägger:
– Genom att använda oss av globala målen som färdplan vet vi var vi ska. Det är ett sätt att tydliggöra vad som behöver göras och hjälper oss framåt i arbetet.
Från Glasgow-deklaration till hållbar matkultur
Arbetet är ambitiöst. Tillsammans har djurgårdsaktörerna enats om långsiktiga mål inom fyra områden där de ser att de har störst egen påverkan, men också stor möjlighet att påverka andra – ett fossilfritt och trafikfritt Djurgården, en hållbar matkultur, öppet tillgängligt och välkomnande samt en världsutställning för hållbar utveckling. De har skrivit under Glasgow-deklarationen, branschens eget Parisavtal, är med i ett projekt om ett välmående Östersjön, har tagit fram en matsvinns-kokbok och bevarar och utvecklar stadens kultur- och naturarv.
– Vi jobbar extremt mycket tillsammans med våra aktörer här ute för att driva på och dela kunskap. Krokar arm med andra och tar hjälp. Om vi inte håller fast vid hållbarheten kommer vi att tappa de möjligheter vi har även långsiktigt. Djurgården har varit ett besöksmål i 400 år och just nu är det vårt ansvar att se till att det finns kvar om fyrahundra år, berättar hon och fortsätter:
– Med 15 miljoner besökare årligen kan vi påverka såväl lokalt som globalt. Alla artiklar vi skriver på vår hemsida knyter vi till målen – för oss är de väldigt levande och ska så vara. Samtidigt, det går alltid att lyfta dem oftare och prata om dem mer.
Camilla upplever att det pratades mer om målen innan pandemin, men för KDI förblir de en aktiv utvecklingskraft.
– Globala målen ger oss ett gemensamt språk, en gemensam förståelse för vad vi behöver göra och uppnå, där alla behöver bidra utifrån sina förutsättningar, även om utmaningarna är olika beroende på var du bor och verkar, menar hon.
Jag är nyfiken på hur hon ser på det regenerativa begreppet som används allt mer i branschen.
Hon säger att orden förändras – det viktiga är att vi driver på – ligger i framkant. För henne är FNs hållbarhetsmål grunden, som det regenerativa tänket hjälper till att skapa positiva upplevelser runt:
– Det finns en term – the green gap, vi vet vad vi borde göra, men gör en annan – vilket skapar ångest. Kan vi som verksamheter tänka till åt våra besökare, hjälpa dem att göra rätt, då utvecklar vi inte bara världen i en positiv riktning utan också oss själva som goda företagare, säger hon och fortsätter:
– Alla vill vara med om något större än sig själva. Ibland behöver man vara fler för att tillsammans driva utvecklingen framåt. Vi är många som arbetar målinriktat med globala målen, säger Camilla och lyfter fler aktörer som Region Västerbotten, Järvsö, Visit Dalarna – alla som tillämpar GSTC:s struktur bidrar till målens uppfyllnad.
Positiv hållbarhet – inspiration som drivkraft
Peo Ekberg arrangerar studieresor mellan Japan och Sverige. Han tycker sig se en trötthet kring målen och hållbarhet generellt – fokus hamnar lätt på allt som inte görs när vi istället bör göra tvärtom:
– Vi behöver inspirera människor, visa att det finns hopp, och där är globala målen en fantastisk kompass.
Peo arbetar med vad han kallar positiv hållbarhet. På resorna tar han med japanska företag till svenska verksamheter och berättar om deras hållbarhetsarbete. De besöker exemplevis fairtrade-verksamheter, återvinningsstationer och åker kollektivtrafik.
– I dagsläget har över 700 personer medverkat i våra resor och deltagarna återvänder med inspiration och goda exempel som de kan implementera direkt i deras egna verksamheter, berättar han.
Return on carbon – är det värt att flyga för hållbarhetens skull?
Samtidigt, flyget står för en individs största klimatavtryck och det kan ses som en paradox att flyga hit japaner för att lära sig om hållbarhet och globala målen.
På frågan hur han ställer sig till detta förklarar han med att han har myntat uttrycket ”return on carbon”:
– Att sitta hemma och inte göra någonting anser jag inte vara lösningen – det är genom att mötas och lära oss av varandra som vi tar oss framåt och förändrar saken till det bättre. Varje samtal, möte och besök på plats fokuserar på positiv förändring, säger han och fortsätter utan tvekan i rösten:
– Jag ser det som att vi tar stafettpinnen vidare och ser till att globala målen förverkligas och inte stannar vid en pappersprodukt.
Svaret på frågan om var de globala målen tog vägen verkar vara att de ändå lever kvar – om än i skymundan, inbäddade i praktiskt arbete snarare än i retoriken. Ett tecken på mognad eller trötthet. Det återstår att se.
Text & foto: Hanna Anfelter