För några veckor sedan åkte min familj och jag till Kanarieöarna på chartersemester. Tacksamheten för att vi har möjligheten att åka iväg på äventyr som familj är enorm och att se glädjen i barnens ögon när det får leka, bada och äta gott hela dagarna gör att det spritter av kärlek i kroppen. Men det är något med charterkonceptet som skaver.
Några tankar om all-inclusive. 80 % av pengarna från all-inclusive paketresor (flygbolag, hotell, mat) stannar inom det internationella företaget. Till skillnad från en eko-lodge som anställer och köper lokalt och där ibland så mycket som 98% av pengarna går tillbaka till den lokala ekonomin. Pengaproblematiken är särskilt allvarlig i utvecklingsländer där turismen är en av de viktigaste inkomstkällorna för lokalbefolkningen.
En viktig dimension som saknas
Jag förstår att all-inclusivekonceptet kan vara praktiskt och bekvämt, särskilt när man reser med barn, men för mig saknas det en viktig dimension – kontakten med det lokala samhället. I min värld handlar att resa lika mycket om att koppla av, som att få ett miljöombyte och en inblick i en annan kultur, i någon annans vardag. Att äta god mat, samtala med andra människor och fylla minnesbanken med nya upplevelser och berättelser.
Istället för all-inclusive valde vi ett inclusive-paket som innebar att vi hade frukost alla dagar och lunch och middag alla dagar utom två. Hotellets restaurang var helt okej men jag tycker att det blir tjatigt att ställa sig framför samma buffébord dag efter dag. Dessutom var våra två bästa matdagar de dagar då vi åt utanför hotellet. Det var också de enda dagar som vår yngsta dotter åt något överhuvdtaget!
Tyvärr fanns det inte mycket att välja på i närheten av hotellet, möjligtvis en konsekvens av charterhotellens all-inclusivepaket. Men första kvällen hittade vi en liten pizzeria som sköttes av en italiensk familj. Inte så spanskt precis men underbart goda pizzor.
En tur till Puerto Mogan
Andra kvällen tog vi bussen till den närliggande byn, Puerto de Mogan. En gammal fiskeby som vittnade om forna dagars genuina charm, men som i dag tyvärr har fallit offer för densamma. Restaurangerna med menyer på tjugo olika språk låg på rad efter varandra med inkastare som gjorde allt för att få locka in oss. Detta till trots var det härligt att komma iväg från hotellet och se sig omkring.
Om jag helst får välja själv reser jag inte på charter, men i en familj på fyra varav två barn måste man ibland kompromissa och se till att det funkar för alla. Och jag kan inte argumentera emot faktumet att det är ett smidigt sätt att resa på med familjen. Men samtidigt vill jag visa mina barn att resandet handlar om mer än poolbad och barnklubb.
Jag vill att det ska få en förståelse för den plats som vi reser till, vad den har att erbjuda, hur den ser ut, vilka det är som bor där och vad de gör. Visst den insikten kan man få även om man åker på en charterresa, allt handlar om vad man gör av den, men jag hävdar att det blir svårare med all-inclusivekonceptet eftersom man i princip då aldrig lämnar hotellet och den enda kontakten man får med lokalbor är med dem som städar hotellrummet.
Kan inte säga aldrig mer all-inclusive, eller?
Jag kan troligtvis inte säga att jag aldrig mer kommer att åka på charter, direktflyget och transfern talar för, men om jag någon gång gör det igen ska jag se till att åka till ett hotell med en hållbarhetscertifiering. Jag kommer bara förbeställa frukost och äta alla andra måltider utanför hotellet.
Jag kommer att se till att hotellet ligger i en by/stad där det finns ett vardagsliv och ett utbud av restauranger, kaféer och butiker. För att kunna njuta av semestern med gott samvete vill jag veta att min resa gynnar dem som är beroende av turismen, och att resan sker med respekt för lokalborna och den lokala ekonomin.
Till sist en liten detalj. På hotellanläggningen fanns det en liten minimarket där de sålde vatten, glass, godis, kaffe och andra förnödenheter. Och chips. Chips är gott efter en solig dag men kruxet var att de bara sålde svenska OLW-chips. Varför? När jag åker till Spanien vill jag ha spanska chips. Inte svenska. En liten detalj visst, men i slutändan är det detaljerna som gör det.
/Hanna