Plast är en av vår tids stora utmaningar. Som material är plast lätt, beständigt och ofta relativt billigt, men plast tillverkas av olja – fossila bränslen – och baksidan av vår plastanvändning ser vi redan idag, inte minst i världshaven. För att komma till bukt med den ohållbara plastanvändningen har vi alla en roll att spela, även när vi reser.
Tredubblad plastanvändning
Enligt Naturvårdsverket och en rapport från OECD Global Plastics Outlook förväntas den globala användningen av plast nästan tredubblas till 2060, och plastavfallet likaså.
Parallellt ökar kunskapen om plastens negativa effekter. I en studie ledd av Stockholm Resilience Centre visar flera forskare hur plastföroreningarna förändrar jordsystemprocesser, och har en påverkan på andra globala miljöproblem som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och allt surare världshav.
Det finns lagar och direktiv – som exempelvis EU-direktivet för engångsartiklar som säger att verksamheter som använder fler än 75 engångsartiklar per dag som take-away måste erbjuda flergångsalternativ – men få verksamheter lever upp till det och tillsynen är näst intill obefintlig. ”Det kostar för mycket”, säger Pia Linghede, sakkunnig på Naturvårdsverket.
I Sverige arbetar Naturvårdsverket med en färdplan för en hållbar plastanvändning som bygger på att plasten ska bli cirkulär och fossilfri.
Sedan 2022 pågår förhandlingar om ett globalt plastavtal där Naturvårdsverket bidrar med sakkunskap och WWF bland andra agerar pådrivare.
Turismen en roll att spela
Turismbranschen är en stor plastanvändare – engångsartiklar på hotell, plastflaskor på flyget, förpackningar på restauranger. På populära resmål syns konsekvenserna i form av nedskräpade stränder, plast i haven som vi badar i och plast som fastnar i korallrev och skadar djur.
Att tänka på och se över sin plastanvändning är att värna de platser vi reser till, lokalt som globalt.
Plastföroreningarna är ett globalt problem, som inget enskilt land, verksamhet eller individ kan lösa utan som kräver långsiktigt samarbete och där alla har en roll att spela. Från destinationsbolag, researrangörer, hotell och restauranger till enskilda resenärer.
Läs också: Tre initiativ för att hålla planeten ren
Tre R som vägledning
En grundregel är att tänka på de tre r:na – reuse, reduce, recycle:
Konkret innebär det bland annat att resa med en återanvändbar flaska, säga nej till engångsmuggar och ta med en egen handlingspåse – varje handling spelar roll.
Det handlar också om att välja boende och verksamheter med en miljömärkning eller annat påvisat hållbarhetsarbete längs resan och stötta och handla i förpackningsfria – zero-waste – butiker.
I Linköping ligger Återburken, dit kunderna tar med sig egna förpackningar och handlar diverse livsmedel på lösvikt och andra hygienartiklar och hushållsprodukter, mestadels ekologiska.
– Jag startade Återburken för att jag har klimatångest och tänkte att någon borde starta en sådan butik i Linköping. Efter ett tag kom jag fram till att den någon är jag, säger grundaren Hargita Horvat.
Villigheten bland kunderna är det inget fel på, menar hon. Det som sätter käppar i hjulet är vardagen – tiden och orken. Att handla förpackningsfritt kräver planering och en omväg från den vanliga rutten. Men majoriteten av kunderna säger att det är värt det.
– Det känns så bra att komma undan förpackningarna och slippa välja mellan ekologiskt och konventionellt, säger Hargita.
Text & foto: Hanna Anfelter