I dagens debattklimat, där det talas om att vi ska sluta flyga, sluta äta kött och sluta shoppa, kan jag inte låta bli att undra: vad är det egentligen för fel på ordet lagom?
Vad hände med ordet lagom?
I dagens debattklimat, där det talas om att vi ska sluta flyga, sluta äta kött och sluta shoppa, kan jag inte låta bli att undra: vad är det egentligen för fel på ordet lagom?
Lagom – detta geniala, svenska ord. Inte för mycket. Inte för lite.
Genomsnittssvensken lever som om vi hade fyra jordklot, och det är uppenbart ohållbart. Samtidigt är det inte heller hållbart att tvärt sluta med allt utan att erbjuda lösningar. Vi behöver konsumera mindre och konsumera bättre. Resa mindre, men resa bättre. Om fler hade lite respekt för ordet lagom skulle vi komma långt i omställningen mot ett mer hållbart resande och ett mer hållbart samhälle.
Varför alltid mer?
Större, bättre, mer. Varför denna ständiga strävan efter mer? Det västerländska samhället bygger på konsumtion. Vi matas med idén att mer gör oss lyckligare, samtidigt som företag jagar snabba vinster.
Större hus, fler bilar, överfulla garderober, större köttbitar på grillen, fler resor. Alltid detta mer. Varför är det så svårt att nöja sig med lagom – detta unika ord som saknar en riktig översättning? Inte för mycket, inte för lite. Lagom.
Det västerländska idealet skaver
Allt fler inser nu att det västerländska idealet, som vi länge jagat, har katastrofala konsekvenser. Den globala uppvärmningen är ett faktum och forskarna är eniga: vi får inte överstiga 1,5 graders uppvärmning, och enligt IPCC:s senaste bedömning har vi mindre än tio år på oss att vända trenden.
Vår överkonsumtion handlar inte bara om utsläpp. Den driver också på en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden. En rapport från IPBES (läs här IPBES ) visar att avskogning, jordbruk, fiske, klimatförändringar och miljöförstöring tillsammans lett till den största artförlusten i mänsklighetens historia. Som en av rapportförfattarna uttrycker det: ”Biosfären som hela mänskligheten är beroende av förändras i en aldrig tidigare skådad grad på alla mätbara skalor.”
Hållbarhet börjar med oss själva
Vårt sätt att leva, äta, konsumera – och resa – är orsaken till krisen vi befinner oss i. Samtidigt är det bara vi som kan stoppa utvecklingen, och förändringen börjar hos var och en av oss.
Jag läste nyligen ett genialiskt citat: ”Att vara naken är det mest hållbara valet – vi är det näst bästa.” Detsamma gäller resande. Det mest hållbara vore förstås att aldrig resa, bara gå till fots, odla vår egen mat och roa oss med att stirra in i väggen.
Men vi ska också leva våra liv.
Så länge samhället ser ut som det gör kan vi välja mellan att dra oss undan, nakna och självförsörjande i en skog, eller att göra det bästa av situationen och börja leva mer lagom. Shoppa lagom. Äta lagom. Resa lagom.
Individen spelar roll
Visst behövs stora systemförändringar. Men det betyder inte att individen saknar betydelse. Tvärtom. Människor är system. Varje enskild handling räknas eftersom varje individ tillsammans formar helheten.
Genom att få fler att leva – och resa – lagom, tar vi ett viktigt steg i omställningen mot både ett mer hållbart resande och ett mer hållbart samhälle.
/Hanna