Läser ett inlägg från en av förespråkarna för Klimatklubben som menar att det är bättre att äga två hus – dessutom ett på en ö dit du måste åka färja om du är flygvägrare – än att flyga utomlands någon gång då och då. Två hus som ska underhållas, värmas upp och inredas. Inte för att hen försvarar två hus ur en klimataspekt, men menar att det ändå är bättre än att någon gång flyga. För vi måste börja uppskatta det vi har. För att flyga är i dag synden personifierad. Något som instakontot Aningslösa Influencers driver på.
Aldrig trodde väl jag att skulle skriva så mycket om flyget, men när argument som att “det är bättre att äga två hus än att flyga då och då” fladdrar förbi kan jag inte låta bli att grubbla över det här totala flygföraktet som har växt fram det senaste året. Jag är själv förespråkare för ett mer sansat flygande. Det slentrianmässiga flygandet som vi håller på med är inte hållbart och måste upphöra. Det skriver jag under på. Men hetsen mot de som flyger, utan att fundera ett varv längre på varför och vart, den övergår mitt förstånd.
En hållbar värld kräver stora förändringar
Ska vi uppnå en hållbar värld måste vi alla förändra våra livssval och konsumera mindre och bättre. Vare sig det gäller mode, inredning, hus eller flygresor. Ingen är perfekt och vi har alla våra laster. Vissa reser mer, andra shoppar mer, men varför skulle det vara mer okej att äga två hus som ska underhållas, värmas upp, inredas och åkas emellan, än att flyga någon gång ibland?
Resor berikar
Kan de ha något att göra med att de som förespråkar flygförbudet inte har förstått resandets själ, själva essensen med att resa? Att resa är någonting större än att förflytta sig med ett enskilt transportmedel. Du som har drabbats av resandets lyckorus vet att resor berikar, bidrar till förståelser för andra kulturer och ger nya insikter. Framförallt inser du hur lika vi är, att alla har samma grundläggande behov och att vi delar på en planet. Att resa är för många en passion, ja rent av meningen med livet. Precis som en annan älskar inredning, kläder eller mat.
På löpande band deklarerar kulturskribenter och kända personligheter att de ska sluta flyga. Häromdagen gick Fredrik Strage ut i Dagens Nyheter och förkunnade att han nu också sållar sig till gruppen som stannar på marken. I samma text hånade han SAS reklamfilm, ”We are Travelers”.
“Resandets själ”
Själv älskar jag SAS reklamfilm, och måste erkänna att jag gråter varje gång jag ser den. För den påminner mig om alla de gånger som jag har lämnat någon jag älskar på flygplatsen och sedan gråtit mig igenom en hel flygresa, eller mötts av någon jag älskar när jag kommit hem igen.
Filmen skulle lika gärna kunna skildra en ankomst- och avgångshall på en tågstation, det är inte flyget i sig det handlar om, det är essensen med resan. Resans själ, anledningen till att vi reser som jag anser förminskas varje gång en influenser säger att hen stannar på marken utan vidare reflektion.
Så att det inte blir några missförstånd, jag är för ett minskat flygande på samma sätt som jag är för en minskad konsumtion överlag. Vi i väst lever i ett överflöd av saker, prylar och val. I snitt konsumerar svensken som att hen hade 4 jordklot och det säger sig självt, det är inte hållbart. Ska vi uppnå en hållbar värld måste alla dra sitt strå till stacken. Precis som att vi ska nöja oss med att stanna på marken, borde vi nöja oss med ett boende, ett gammalt kök, kläder som har mer än ett år på nacken och att bara äta mat i säsong.
Hyckleriet skaver
Det som skaver för mig i debatten om flyget är hyckleriet. Att det inte är tillåtet med nyanser när det gäller flyget, där är det allt eller inget, men inte när det kommer till övrig konsumtion. Där är det okej att göra lite som man själv känner. Vill man ha två hus ska man såklart få ha det, så länge man inte flyger är allt okej.
Aningslösa Influencers
Slutligen en reflektion kring Instagramkontot Aningslösa Influencers. Jag tycker att det är bra att det slösaktiga flygandet uppmärksammas och att flyget problematiseras. Det jag inte tycker om är skuldbeläggandet.
Grundstenen i en förändringsprocess är att leva som man lär. Ingen är perfekt och ingen är hundraprocentigt hållbar. Vi är alla människor med fel och brister, men så länge man är ärlig och gör så gott man kan, skapar det ett förtroende. Att Aningslösa Influencers hänger ut andra men själva förblir anonyma skaver.
Ska man driva opinion och få andra att förändra sig, måste man också våga blotta sig själv. Med så många följare som de har, i dagsläget cirka 60 000, har de en lika stor maktposition att påverka som de influensers de hänger ut. Det betyder också att de har ett lika stort ansvar att redogöra för sina handlingar, och det är svårt att göra som anonym.
/Hanna