Varför är det mer okej att ha två hus än att flyga då och då, och en reflektion kring Aningslösa Influencers

Läste ett inlägg från en av förespråkarna för Klimatklubben som menar att det är bättre att äga två hus – dessutom ett på en ö dit man måste åka färja om man vägrar att flyga –  än att flyga utomlands någon gång då och då. Två hus som ska underhållas, värmas upp och inredas. Inte för att hen försvarar två hus ur en klimataspekt men hen menar att det ändå är bättre än att flyga någon då och då. För vi måste börja uppskatta det vi har. För att flyga är i dag synden personifierad. Något som instakontot Aningslösa Influencers driver på.

Aldrig trodde väl jag att skulle skriva så mycket om flyget och den rådande debatten men när argument som att det är bättre att äga två hus än att flyga då och då fladdrar förbi kan jag inte låta bli att grubbla över det här totala flygföraktet som har växt fram det senaste året. Jag är själv förespråkare för ett mer sansat flygande. Det slentrianmässiga flygandet som svenskarna håller på, är inte hållbart och måste upphöra. Det skriver jag under på. Men hetsen mot de som flyger utan att fundera ett varv längre på varför och vart, den övergår mitt förstånd.

Ska vi uppnå en hållbar värld måste vi alla förändra våra livssval och konsumera mindre och bättre. Vare sig det gäller mode, inredning, hus eller flygresor. Ingen är perfekt och vi har alla våra laster. Vissa reser mer, andra shoppar mer, men varför skulle det vara mer okej att äga två hus som ska underhållas, värmas upp, inredas och åkas emellan, än att flyga då och då?

Kan de ha något att göra med att de som förespråkar flygförbudet inte har förstått resandets själ, själva essensen med att resa? Att resa är någonting större än att förflytta sig med ett enskilt transportmedel. Den som har drabbats av resandets lyckorus vet att resor berikar, bidrar till förståelser för andra kulturer och ger nya insikter. Framförallt inser man hur lika vi är, att alla har samma grundläggande behov och att vi delar på en planet. Att resa är för många en passion, ja rent av meningen med livet. Precis som en annan älskar inredning, kläder eller mat.

På löpande band deklarerar kulturskribenter och kända personligheter att de ska sluta flyga. Häromdagen gick Fredrik Strage ut i Dagens Nyheter och förkunnade att han nu också sållar sig till gruppen som stannar på marken. I samma text hånade han SAS reklamfilm, ”We are Travelers”.

Själv älskar jag SAS reklamfilm, och måste erkänna att jag gråter varje gång jag ser den. För den påminner mig om alla de gånger som jag har lämnat någon jag älskar på flygplatsen och sedan gråtit mig igenom en hel flygresa, eller mötts av någon jag älskar när jag kommit hem igen.

Filmen skulle lika gärna kunna skildra en ankomst- och avgångshall på en tågstation, det är inte flyget i sig det handlar om, det är essensen med resan. Resans själ, anledningen till att vi reser som jag anser förminskas varje gång en influenser säger att hen stannar på marken utan vidare reflektion.

Så att det inte blir några missförstånd, jag är för ett minskat flygande på samma sätt som jag är för en minskad konsumtion överlag. Vi i väst lever i ett överflöd av saker, prylar och val. I snitt konsumerar svensken som att hen hade 4 jordklot och det säger sig självt, det är inte hållbart. Ska vi uppnå en hållbar värld måste alla dra sitt strå till stacken. Precis som att vi ska nöja oss med att stanna på marken, borde vi nöja oss med ett boende, ett gammalt kök, kläder som har mer än ett år på nacken och att bara äta mat i säsong.

Det som skaver för mig i debatten om flyget är hyckleriet. Att det inte är tillåtet med nyanser när det gäller flyget, där är det allt eller inget, men inte när det kommer till övrig konsumtion. Där är det okej att göra lite som man själv känner. Vill man ha två hus ska man såklart få ha det, så länge man inte flyger är allt okej.  

Slutligen en reflektion kring Instagramkontot Aningslösa Influencers. Jag tycker att det är bra att det slösaktiga flygandet uppmärksammas och att flyget problematiseras. Det jag inte tycker om är skuldbeläggandet. Jag tror på pepp och inspiration framför skam och skuld. Dessutom tycker jag att det är problematiskt att personerna bakom kontot är anonyma. De hänger ut offentliga personer men stannar själva i anonymiteten. För att få med människor på en förändring tror jag på transparens och framförallt, att visa att man lever som man lär. Det gör säkert personerna bakom kontot, det skulle förvåna mig mycket om de själva flyger, men så länge de förblir anonyma saknar de förtroende.

Grundstenen i en förändringsprocess är att leva som man lär. Ingen är perfekt och ingen är hundraprocentigt hållbar. Vi är alla människor med fel och brister men så länge man är ärlig och gör så gott man kan, skapar det ett förtroende. Att Aningslösa Influencers hänger ut andra men själva förblir anonyma, tycker jag är fegt. Ska man driva opinion och få andra att förändra sig, måste man också våga blotta sig själv. Med så många följare som de har, i dagsläget cirka 60 000, har de en lika stor maktposition att påverka som de influensers de hänger ut. Det betyder också att de har ett lika stort ansvar att redogöra för sina handlingar, och det är svårt att göra som anonym.

/Hanna

Tags:

  • Show Comments (6)

  • Bara brittiskt

    Med dig i mycket fast det där med att möta andra på resor stämmer ju bara för de som reser så att de gör just det. All inclusive och solresor bland andra skandinaver ger ju unte så mycket på den fronten.

    • Hanna Anfelter

      Tack för din kommentar! Absolut, det bygger på att människor reser på ett hållbart sätt förstås med allt vad det innebär.

  • Cathinka – På vift

    Klokt inlägg. Jag är övertygad om att det är lättare att själv långsiktigt leva mer hållbart om en försöker skala av med osthyvel i allt en håller på med istället för att hugga av ett finger. Jag beundrar alla som lyckas med både och men vi måste få med oss sådana som mig på tåget. Vi som inte är beredda att stanna på marken. För skuldbeläggning resulterar så lätt i reaktionen ”då skiter jag väl i allt då”. Och det har vi inte råd med. Bort med polariseringen i debatten och fram för ett mer diskussionsvänligt klimat om vad just du kan göra med dina förutsättningar. För allt spelar roll. Inte bara flyget. Och bättre lite än inget.

    • Hanna Anfelter

      Tack så mycket, vad glad jag blir. Ja, jag tror också på det. Kunskap som leder till insikter som leder till förändring. Jag kan också beundra dem, och de behövs men för att få med alla på tåget måste det få finnas utrymme för nyanser och gråskalor, och som du säger ge människor verktyg för att förändra i den takt de kan. Ett steg i sänder.

  • Annika Andebark

    Tack för bra reflektioner!

    Citerar vissa delar härhttp://www.andebark.se/2019/03/05/koldioxidutslapp-2/

    • Hanna Anfelter

      Tack själv. Kul att du läser, och tack för att du citerar mig i ditt inlägg! Du gör ett jättebra och viktigt jobb!

Your email address will not be published. Required fields are marked *

comment *

  • name *

  • email *

  • website *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

You May Also Like

I fokus – Norge och hållbar turism

Veckan började med fullt fokus på Norge och hållbar turism. Jag medverkade vid ett ...

På upptäcktsfärd i Indonesien – del 2

Bilköer, en grön oas och galet god glass. Full rulle och lite tid att skriva. ...

Vandringshelg i Åre

Förra helgen tog jag nattåget till Åre, och gick direkt ut på tur i ...