I tidningar, magasin och sociala medier domineras resejournalistiken av ett välbekant narrativ: den bekymmersfria resan. Allt är vackert, lättillgängligt och anpassat efter individens behov. Fokus ligger på upplevelsen – ofta berättad ur jag-perspektiv – medan platsen, människorna och de sammanhang resan sker i förblir kuliss. Hur vi skriver om resor påverkar hur vi reser.
I en tid där hållbart resande diskuteras allt oftare, fortsätter resejournalistik och marknadsföring att reproducera bilden av den bekymmersfria resan. När lokala perspektiv, sociala utmaningar och miljömässiga konsekvenser systematiskt utelämnas skapas en snedvriden bild av turismens verklighet. Frågan är inte längre om detta påverkar hur vi reser – utan hur mycket.
Turism sker inte i ett vakuum
”Mera du på semestern. Lämna bekymren hemma. Platserna du inte får missa. Vacker stad. Orörd strand. Exotiskt paradis.”
Budskapet upprepas i olika former, men innehållet är detsamma: resan som frizon från verkligheten. Inga konflikter, inga konsekvenser.
Hade jag läst detta för tio år sedan hade jag sannolikt inte reagerat. Jag har själv tillbringat större delen av mitt yrkesliv med att skriva om resor inom ramen för samma logik – där det problematiska tonas ned och det inspirerande lyfts fram. Det är så genren ser ut. Och det är just därför den behöver granskas och narrativet förändras.
För världen är inte perfekt. Våra resor sker inte i ett vakuum.
Läs också: Resebranschens kommunikation duckar för ansvaret
Reseberättelser som suddar ut sammanhanget
Klimatförändringar, ojämlikhet, exploatering, överbelastade destinationer och sociala spänningar är en del av turismens verklighet. Ändå fortsätter medier, influencers och reklamkampanjer att marknadsföra destinationer som om dessa sammanhang inte existerade. Som om resenären kan kliva in i ett parallellt universum där ansvar och konsekvenser tillfälligt upphör.
När Sydeuropa blir för varmt flyttas blicken norrut. ”Inga problem – Skandinavien erbjuder samma upplevelse.” Även klimatkrisen paketeras som ett bekymmersfritt alternativ, snarare än som en akut utmaning.
Här uppstår ett glapp: mellan den polerade berättelsen och den komplexa verklighet som finns på plats. Resereportage och annonser formar förväntningar – om service, tillgänglighet och estetik – och lämnar litet utrymme för det som skaver. När förväntningarna ska infrias anpassar sig destinationer, aktörer och även lokalbefolkningar efter bilden som målats upp. Cirkeln sluts.
Ett glapp mellan berättelse och verklighet
Här uppstår ett tydligt glapp: mellan den polerade berättelsen och den komplexa verklighet som finns på plats. Om turismens påverkan. Resereportage och annonser formar förväntningar – om service, tillgänglighet och estetik – och lämnar litet utrymme för det som skaver. När förväntningarna sedan ska infrias anpassar sig destinationer, aktörer och även lokalbefolkningar efter bilden som målats upp. Cirkeln sluts.
Därför har resejournalistiken ett ansvar
Journalistiken spelar en avgörande roll för utvecklingen av hållbar turism. Inte genom att sluta inspirera – utan genom att bredda berättelsen. Visa sammanhang, synliggör konsekvenser och ge plats åt fler röster än resenärens egen. Hur vi skriver om resor påverkar inte bara hur vi reser, utan också hur platser utvecklas. Resejournalistiken är inte neutral – det är en maktfråga. En mer hållbar turism kräver en mer hållbar resejournalistik.
Principer för mer hållbar resejournalistik:
Ge platsen en röst
Låt berättelsen sträcka sig bortom resenärens upplevelse. Lyft fram platsen, sammanhanget och människorna som lever där. Vems perspektiv saknas? Vems verklighet beskrivs – och vems utelämnas?
Var medveten om språket
Ordval spelar roll. Värdeladdade begrepp som vackert, fantastiskt, unikt och underbart säger ofta mer om avsändaren än om platsen. Beskriv i stället vad du ser, hör och upplever – och låt läsaren själv dra slutsatser.
Ord som exotisk, autentisk, orörd och vildmark förtjänar särskild eftertanke. De har historiskt använts i resejournalistikens för att reproducera koloniala föreställningar, där den vita västerlänningen framställs som norm och ”upptäckare”. Språket formar makt.
Integrera hållbarheten i helheten
Hållbarhet är ingen nisch. Det är en del av verkligheten som resandet sker i. Sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv ska vara en självklar del av berättelsen – inte ett tillägg.
Flytta fokus från jag till vi
Våra resor hänger ihop med hur världen ser ut. Inspirera till resor, men väj inte för komplexiteten. Visa både turismens möjligheter och problem – och förklara hur resenärer kan bidra positivt.
Var transparent och ärlig
Transparens är en förutsättning för trovärdighet. Pressresor, sponsring eller betalda samarbeten ska framgå tydligt. När resor eller boende som nämns i artiklarna inte bekostas av redaktionen uppstår jäv, och gränsen mellan journalistik och marknadsföring suddas ut. Hållbar resejournalistik kräver öppenhet.
Text: Hanna Anfelter
Startbild: Tack till Annie-spratt/Unsplash