Drömlandet är Tekniska museets största utställning någonsin och tar sin utgångspunkt i en enkel men komplex fråga: hur har tekniken format det moderna Sverige och hur har Sverige format tekniken?
– Tekniken uppstår aldrig i ett vakuum utan i sin samtida kontext av människor som har visioner och drömmer om lösningar på sin tids problem, säger Peter Skogh, museidirektör på Tekniska museet.
Från fattigland till innovationsland
Berättelsen börjar 1809 när Sverige förlorar Finland och tvingas uppfinna sig självt på nytt. Det blir startskottet för en unik samhällsomvandling där tekniska visioner fungerar som riktningsvisare för hela landet under två århundraden:
– Bara två länder i världen har haft en så snabb och extrem utveckling – från fattigland till välfärdsland och innovationsland – Sverige och Japan, från 1800-talet fram till 1970-talet. Sedan skiljer de sig åt på flera sätt, säger Peter Skogh.
Utställningen är inte en linjär teknikhistoria utan en berättelse om korrelationen mellan samhälle och teknik – hur de formar varandra, och hur varje ny teknisk lösning skapar nya problem som i sin tur kräver nya lösningar.
– Ta bilen till exempel. Den kom för att lösa ett verkligt problem – få bort städernas hästdynga – men skapade i sin tur ett enormt miljöproblem. Många är nog inte medvetna om att Sverige var den största oljekonsumenten per capita i världen på 50-talet. Det är knappast den självbild vi bär om oss själva. Molnet och digitaliseringen upplevs av många som en osynlig infrastruktur, men drivs av enorma serverhallar som slukar energi. Det är den typen av dualitet Drömlandet vill synliggöra, säger Peter.
Teknik, klimat och framtidsval
I dag, i skuggan av ökade utsläpp, energiutmaningar och geopolitiska spänningar, känns frågeställningen mer aktuell än någonsin. I samhällsdebatten möts två läger – de som tror att ny teknik och innovationer är lösningen på klimatkrisen, och de som menar att degrowth och minskad konsumtion är vägen framåt. Tekniska museet tar inte ställning för någondera utan vill visa på teknikens alla sidor.
Museet beskriver utställningen som en berättelse om teknikens dubbelhet – hur varje innovation både löser och skapar problem:
– Vi har alltid haft som roll att försöka se teknikens alla sidor så att vi kan göra kloka val framåt. Vi vill visa både de bättre och de mindre bra konsekvenserna, säger Peter Skogh.
Hans poäng om AI är talande: vi tenderar att i nuet överskatta teknikens hastighet och underskatta dess långsiktiga effekter, menar han. Inget framtidsscenario har någonsin slagit in precis som det beskrivits – men på lång sikt förändrar tekniken samhället i grunden.
– Vi vill ge den här berättelsen nu för vi tycker den behövs i vår samtid. Igen står vi inför faktumet att vi behöver ta ställning till vilken framtid vi vill leva i. För att kunna göra det måste man förstå historien och kraften i tekniken, säger Peter Skogh.
En utställning som är en bok med kapitel
Rent formgivningsmässigt är Drömlandet inspirerad av bland annat lekfullheten på Stockholmsutställningen 1897 med grundidén från Tekniskas sida om att lyfta fram maskinerna som skulpturer i en konstpark – från ångmaskinen till chipkort.
Utställningen är uppbyggd som en bok med olika kapitel, eller portaler, där varje del innehåller tidslinjer, litterära citat från respektive tidsepok och ett konstverk. Därutöver finns tematiska nedslagspunkter – Musiklandet, Hushållslandet, Hälsolandet, Innovationslandet, Vapenlandet, Oljelandet, Avfallslandet – som inte följer kronologi utan ett tema, och som alla arbetar med samma dualitet: teknik skapar möjligheter men också nya konsekvenser som vi måste lösa.
Ett särskilt visuellt verk projekteras på bildskärmar i taket, och tar besökaren med på en 15 minuter lång svartvit emotionell resa genom svensk teknikhistoria.
Utställningen riktar sig till flera målgrupper – barnfamiljer, internationella besökare och den nyfikne vuxne – och kan tas an på flera nivåer.
För en publik som intresserar sig för hållbar utveckling och framtidens resande blir Drömlandet en påminnelse om hur tekniska val formar både samhällen och planetens resurser. Utställningen ställer dock främst frågor utan att alltid ge svaren. Hur framtiden formas är i slutändan upp till oss.
Text: Hanna Anfelter
Startbild: Anna Gerdén/Tekniska museet
Redaktörens not: Artikeln bygger på ett pressbesök på Tekniska museet i Stockholm. Drömlandet öppnade i slutet av april 2026. Kontrollera aktuella öppettider och information på tekniskamuseet.se
