Jens Assurs utställning Privat natur på Liljevalchs ställde frågor som stannar kvar långt efter att man lämnat galleriet. Utställningens kärna – ”dubbelheten i vår drivkraft att upptäcka och uppleva naturen samtidigt som det gör allt större avtryck och åverkan på densamma” – är om möjligt ännu mer aktuell i dag.
Den visar å ena sidan privata bilder från Jens och hans familjs naturupplevelser, å andra bilder från en storslagen natur som blir mer och mer privat.
Frågor om människans relation till naturen ställs. Vem äger naturen? Vem har rätt till den, och vem värnar allemansrätten? Hur balanserar vi viljan att möta naturen samtidigt som vi förgör den?
Som Jens Assur skriver i Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur i samband med utställningen:
”Efter sommarsäsongen 2020 hittades runt 100 kvarlämnade tält kring fjällstationen vid Kebnekaise. Ägarna tyckte inte det var mödan värt att bära tillbaka dem. Förr kastade man engångsbestick. Nu kastas också engångstält.
Klimatförändringarna är intimt sammankopplade med en accelererande konsumtionskultur. Isarna som blir till smältvatten är en spegel där vi kan se oss själva, tälten vi köper och kastar, helikoptrarna vi beställer, middagarna vi redan tröttnat på att äta men gillar att fota och lägga ut på Instagram.
Det är uppenbart att den globala massturismen inte är förenlig med en hållbar framtid. Vi frossar inte bara i fast fashion utan också i fast vacation.
Vi måste resa och uppleva naturen på ett annat sätt. Sluta röra oss på jorden som vore den ett köpcentrum under mellandagsrean”.
Pricksäkra ord kring en tankeväckande utställning. Och frågor vi behöver fortsätta ställa oss – långt bortom galleriväggarna.
Startbild: Photo©Jens Assur, Privat natur 198, courtesy of Studio Jens Assur.
