Indonesien är en av världens största exportörer av hajfenor, och på ön Lombok, granne med den mer kända ön Bali, ligger en av landets största hajfiskerier. Här tillbringar Madison Stewart, miljövårdare med en stor kärlek för hajar, mycket tid. Från att ha motarbetat hajfiskarna bytte hon taktik och arbetar i dag med dem. Läs om project hiu som erbjuder en alternativ inkomst till fiskarna – turism versus hajfiske.
Madison Stewart är en miljövårdare med en stor fascination och passion för hajar. Hon kommer från Australien och tillbringar mycket tid på Lombok i Indonesien med att dokumentera döda hajar.
Indonesien är nämligen en av världens största exportörer av hajfenor, och på Lombok ligger en av landets största hajfiskerier. Hajar fiskas främst för sina fenor, en eftertraktad ingrediens i det kinesiska köket bland annat där hajfenssoppa anses vara en delikatess. I takt med ett allt mer ohållbart fiske, och där fiskarna tjänar knappt med pengar för att försörja sina familjer, tvingas de ofta ut på illegala vatten där de jagar utrotningshotade arter för att få hem en tillräckligt lönsam fångst.
Madison arbetar länge för att uppmärksamma grymheterna med hajfiske tills hon inser att förändring sker i samarbete, inte motarbete. För att skapa en långsiktig hållbar förändring måste hon arbeta med hajfiskarna, inte emot dem. Så föddes Project Hiu – ett projekt som byter ut hajfiske mot turism.
Vi hörde av oss till henne för att ställa några frågor om kärleken till hajar och ekoturismprojektet. Ett lyckat exempel på turismen som motor för förändring och bevarandearbete.
Hur blev du involverad i arbetet med bevarandet av hajar?
Jag var väldigt ung när jag började dyka med hajar, men när jag var 14 år började jag märka en betydande nedgång av antalet hajar vid revet där jag lärde mig dyka. Att se en sådan snabb nedgång på så kort tid öppnade dörren till bevarandearbetet.
Vad är det med hajar som fascinerar dig så mycket?
Jag vet inte, jag har alltid tycket om dem. När jag brukade titta på skräckfilmer drogs jag alltid till monstren. Det kanske är därför jag älskar hajar så mycket. De har aldrig varit omtyckta eller populära och människor har alltid varit rädda för dem.
Du har gått från aktivism till att arbeta med de som fiskar hajar. Berätta?
Det tog mig många år med bevarandearbete för att inse att jag inte kommer någonstans med hat. Det är väldigt lätt att hata dem som gör illa det du älskar – men om du vill göra skillnad måste lyfta blicken, se helheten, och lägga känslorna åt sidan.
Männen som jag förväntades hata är fiskare som försöker försörja sin familj. Jag beslöt mig för att arbeta med dem, vilket visade enklare än jag hade trott då de bara visade mig välvilja och medmänsklighet tillbaka.
Du ligger bakom project hiu. Berätta, hur började det och vad är det?
Jag startade projektet Hiu i ett område som jag i mitt yrke som miljövårdare ofta besöker för att dokumentera döda hajar. Av en slump närmade jag mig en av av fiskarna en dag för att fråga hur mycket det skulle kosta att hyra en av hans båtar.
Det som började med att en man var villig att arbeta med mig, har idag förvandlats till ett stort ekoturismprojekt som involverar hela samhället. Namnet kommer från ordet haj på indonesiska. Vi hyr båtar för turism, båtar som annars används till att fiska hajar. Människor från hela världen kommer och deltar i resor som involverar snorkling, surfing och sightseeing, och erbjuder på så vis män som fiskar hajar ett annat sätt att tjäna pengar på.
Vad betyder hållbarhet och hållbar turism för dig?
Det betyder en lösning. En väg ut. Det enda sättet att skydda den naturliga världen från människorna som tjänar på dess förstörelse är att göra bevarandet till en investering för lokalbefolkningen. Och det är bara hållbar turism som har tillräckligt med kraft för att göra rätt.
Hur ser du på framtiden? Din egen kamp för hajar och Project Hiu?
Jag har ingen aning om vad framtiden bjuder på. När jag startade Project Hiu hade jag aldrig kunnat ana att det skulle bli en sådan succé. Därför försöker jag att inte sätta upp några mål eller förutse vad framtiden ska ge, utan jag fortsätter bara att göra det jag gör. Project Hiu är det bästa jag har gjort för hajarna. I en värld där mycket hemskheter sker, är det en strimma av hopp.
Läs mer om Madison Stewart och turism versus hajfiske på projecthiu.com
Text: Hanna Anfelter
Bilder:@Project Hiu
Mer om ekoturism på Lombok läser du här: Dome Village, Lomboks nya ekoby
Show Comments (0)