Höstvandring i Åre. Förra helgen tog jag nattåget till Åre, och gick direkt ut på tur i fantastisk natur. Helt i min smak.
För inte så länge sedan fyllde jag fyrtio år och fick två fantastiska presenter av min man. Först en höstvandring i Åre utan barn och med tåg tur och retur. Sedan drömresan där det enda kravet var att hela familjen får åka med. Vart den går, och när den blir av är ännu inte bestämt, det kommer att bli svårt att välja bland alla drömdestinationer – Costa Rica och halvön Osa, Tahiti, Namibia, Moçambique, Buenos Aires, Tokyo, Lofoten.
Men förra helgen var det dags för vandringsresan. Min man som känner mig, och knappt hör mig prata om annat än hållbart resande hade inte vågat annat än att boka tåg. På torsdagskvällen efter att vi hade lagt barnen och sedan packat, begav vi oss till Centralstationen där vi checkade in i vår privata hytt med egen dusch och toalett. Sängarna var väldigt sköna, DUX-sängar, och färdigbäddade så det var bara att krypa ner. Tåget gick sent, först klockan kvart i tolv och vi släckte på en gång.
Klockan sju väcktes vi av konduktören som annonserade att vi strax var framme i Underåker. Jag kan inte påstå att jag kände mig utvilad när det var dags att kliva upp. Kändes knappt som att jag hade sovit en blund. De som säger att de vaggas till sömns av tågets rytmiska dunkande förstår jag mig inte på, men idéen med att färdas på natten och därmed vinna tid tycker jag om, och det är en skön känsla att komma fram och ha hela dagen framför sig.
I biljetten ingick det frukost och den fick man välja om man ville äta på tåget eller på Åre bageri vid ankomst. Vi valde det senare och gick direkt till bageriet. Där åt vi en god och stadig frukostbuffé med hembakt bröd, hemgjord müsli och kaffe. Mätta och belåtna blev vi upphämtade av vår kompis som hade kommit dagen innan, och tog oss med till vårt hotell, Copperhill Mountain Lodge. Ett stort fint hotell på höjden i Åre och med vidunderlig utsikt över Åresjön och bergen. Vårt rum var inte färdigt än men väl där bytte vi om till friluftskläder och gav oss direkt ut på tur.
Vädret var klart och soligt och vi bestämde oss att för att köra på Björnens triangel, en längre vandring på 13 kilometer upp till Åreskutans fot. Det var inte den bästa skyltningen i början och vi hamnade ute på en myr. Väldigt vackert men inte det lättaste underlaget att gå på. Tur jag hade mina underbara Graningekängor på mig som tålde väta. Till en början gick vi på rak grusväg tills vi kom fram till Fröå Gruva vid Åreskutans östra sida. Härifrån blev det brantare och det märktes på flåset! Efter någon kilometer kom vi fram till Byxtjärn där vi pausade och hämtade andan. Solen sken och det glittrade i vattnet som ramades in av Åreskutans silhuett.
Vandringen fortsatte genom myrar och mark. Vi gick förbi ett litet vattenfall där vi kupade ihop händerna och drack det renaste av fjällvatten. Vägen fortsatte ganska brant uppåt och det var bitvis väldigt lerigt och knivigt att gå men jag njöt av varje steg. Att vara ute i friska luften, omgiven av inget annat än bedårande vacker natur – fjälltoppar, sjöar och färgsprakande växtlighet – gav mig mer energi än någonsin. Efter några timmar var vi uppe vid foten av Åreskutan där vi stannade för en matpaus. Våra vänner hade handlat bröd, ost och lite frukt och vi hade köpt med oss två termosar kaffe från hotellet. Det var länge sedan en polarsmörgås smakade så gott!
Mätta och belåtna vandrade vi längs med bergets fot, förbi små bäckar, tjärnar och fjällfloran som började skifta i höstens färger. Innan stigen började slingra sig neråt igen möttes vi av en panoramautsikt över Åre by. Det var så vackert att hela kroppen bubblade och ett vår, eller snarare hösttjut, ljöd från mina lungor.
Tillbaka på hotellet var vårt rum färdigt. Ett stort dubbelrum med utsikt över skogen. Vi bytte om och gick ner till spat som hotellet är känt för men det var så mycket folk, flera stora kickoffer, så vi bastade bara en stund och sen gav vi upp. På kvällen åt vi middag i hotellets restaurang. Jag tog menyns vegetariska alternativ, kantarellsmörgås till förrätt med en lokal öl till, och sedan pumpa med rostad broccoli. Det var helt okej mat men inget märkvärdigt. Ett plus i kanten dock för att menyn alltid är säsongsbetonad och innehåller många lokala råvaror. Dessutom är all fisk som serveras MSC-märkt.
På lördagen var det blåsigt och molnigt när vi vaknade så efter frukost begav vi oss till Tännforsen för att titta på vattenfallet, Sveriges största vattenfall. Mäktigt men lite för lättillgängligt för min smak. Efter gårdagens fenomenala vandring var jag sugen på mer, och att ta bilen och sen gå fem minuter kändes för lätt. Vi bestämde oss för att köra en kortare vandring på eftermiddagen men först åkte vi till Åre by och åt lunch på Krus. Fävikens kafé, bageri och restaurang i ett. De hade ett luncherbjudande med ett snacks och ett tillbehör för 110 kronor inklusive kaffe. Jag beställde torskbollar med en stor skål sallad. När jag frågade servitrisen om råd vad jag skulle välja sa hon att hon kunde äta salladen varje dag. Jag förstår vad hon menar. Det är sällan jag ätit sallad med så mycket smak.
Eftersom vädret fortfarande var ostadigt, Åreskutan helt omslingrad av dimma, tog vi sikte på en lättare vandring efter lunchen, Totthummelns topp. Det var en kortare tur på cirka 5 kilometer men stigen slingrade sig brant uppför hela vägen. Till en början gick vi genom vacker trollskog där träden och svamparna växte tätt, innan vi kom fram till ett vindskydd där stigen fortsatte ändå upp till toppen. Det var småregnigt men ack så härligt och utsikten från toppen värd vartenda steg. Innan vi gick tillbaka ner tog vi en kaffepaus och mumsade i oss hembakta bullar från Krus bageri.
Till kvällen hade vi siktat in på oss att äta middag på Vinbaren i byn. Det gick inte att boka bord men vi kom precis i rätt tid och fick sitta längst in i salen omgivna av hyllor med vinflaskor, böcker, tavlor, speglar och tända ljus. Till skillnad från kvällen innan åt vi riktigt gott och smakade viner som kyparen med den gotländska dialekten rekommenderade. In på bordet kom padrones, buffelmozzarella, vaxbönor, rostad grönkål och olika ostar. Menyn förändras varje vecka och anpassas efter säsong och råvaror.
På söndagen fick vi göra en sen check-out. Vi åt frukost i lugn och ro, tog en bastu och satt en stund i de stora sofforna i den härliga lobbyn, framför den enorma eldstaden i sten. Ni som har sett filmen turist känner säkert igen er, den spelades nämligen in här. Vid lunchtid tog vi en taxi ner till byn. Gjorde repris på gårdagens lunch på Krus och vandrade sedan runt lite i byn och tittade in i de olika butikerna, innan det var dags att gå till stationen. Mör men lycklig i kropp och själ slog jag mig ner på tågsätet och vinkade hej då till Åre.
Editors Note: Copperhill Mountain Lodge tillhör Nordic Choice Hotel, och ligger på Förberget i Åre med milsvid utsikt över fjällvärlden. Hotellet arbetar med hållbarhet och kommunicerar om det på hemsidan. De är ISO 14 001-certifierade, vilket betyder att de årligen säter upp nya mål för minimera sin miljöpåverkan. De har ett samarbeta med Houdini som gör att gästerna kan hyra skalkläder och under sommaren och hösten erbjuder de ett Travel green- paket vilket innebär att om du som gäst åker tåg upp, blir du upphämtad/avlämnad på stationen och får låna en hydbridbil under hela vistelsen. Läs mer på copperhill.se/hallbarhet/
Show Comments (0)