Alla har rätten att resa vart de vill, men med det kommer också ett ansvar för resan. Ett ansvar att läsa på och ta reda på så mycket som möjligt om landet och inte blunda för det som skaver.
I gårdagens DN kan hen läsa om influensers som får kritik för att de oreflekterat samarbetar med diktaturer som Dubai i Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Med all rätt, men jag vill tillägga att alla har ett ansvar när de väljer resor. Inte bara influensers utan även resenärer och resebyråer som säljer resor. Ett ansvar att läsa på och ta reda på så mycket som möjligt om landet och inte blunda för det som skaver.
Dubai och Thailand är populära resmål bland svenskar, influensers eller inte. Bilder delas från glittrande hav, solstolar, strandhäng och en enkel tillvaro långt bortom vardagens tristess. Samtidigt kan vi med jämna mellanrum läsa om hur samma länder kränker mänskliga rättigheter gång på gång. Där det inte finns någon fri press, homosexualitet är förbjudet och arbetsvillkoren inom turismen närmast slavliknande.
Jag har aldrig varit i vare sig Dubai eller Saudiarabien. Däremot har jag varit i Thailand en gång. Min mamma fyllde femtio år och bjöd med sig hela familjen. Jag minns att jag reflekterade över landets regim och kände ett lätt obehag över att veta att yttrandefriheten var knapp, att minsta kritik mot kungahuset ledde direkt till åtal. Det här var dock långt innan Instagram och Facebooks intåg i mitt liv så jag behövde därmed inte fundera på hur min solresa skulle se ut på sociala medier. Men det betyder inte att jag inte hade ett ansvar för resan.
Bakom den glittriga fasaden döljer sig en mörk verklighet
Med framväxten av sociala medier och influensers av alla de slag matas vi dagligen med bilder från världens alla hörn. Var och varannan bild från Dubai och Thailand. Solsäkra resmål som resebyråerna inte drar sig från att göra reklam för. Turisterna lockas av lättillgängligheten och åker gladeligen dit och roar sig, badar och njuter av sol och värme. Men bakom den glittriga turistfasaden döljer sig som sagt brott mot mänskliga rättigheter, tortyr och diskriminering.
Under min utbildning i hållbar turismutveckling fick vi lyssna till ett radioprogram där en journalist gick runt på en strand i Thailand och frågade solbadande turister om de visste att de befann sig i en militärdiktatur. Knappt en enda svarade ja.
Vi fick lära oss om slavarbete inom turismen på stora hotell i Dubai. Hur personalen fråntas sina pass och tvingas arbeta otaliga timmar utan rast dräglig lön, eller någon som helst yttrandefrihet.
Varje spenderad krona är en röst
Med denna vetskap i ryggen har jag svårt att åka dit och stödja landet med mina turismpengar. Men å andra sidan, har jag rätten att döma innan jag själv varit där? Många hävdar, inklusive jag, att det är bara genom att arbeta med, inte emot som man kan vara med och förändra. Det vill säga att svenskarnas resor till diktaturer på lång sikt är med och främjar öppenhet och tolerans.
Jag önskar att det är sant, och jag tror att det är möjligt. Men det bygger på att resorna sker med en medvetenhet om landet och att pengarna spenderas på lokala hotell och restauranger som respekterar mänskliga rättigheter. Inte stora lyxresorts som ägs av staten, utan insyn och transparens. Samt att turisterna och framförallt resebyråerna som säljer och marknadsför resmålen, vågar ställa krav och driva på en förändring.
För det går inte att förbjuda någon att resa till en diktatur och det är inte svaret på problemet. Alla länder har svarta fläckar, även om vissa med bestämdhet är värre än andras. Och som sagt vill en vara med och driva förändring måste en jobba tillsammans, inte mot.
Men varje gång vi spenderar pengar är vi också med och lägger en röst på det samhälle vi vill ha. Vill du ha ett öppet, demokratisk samhälle som respekterar alla likas värde och mänskliga rättigheter, då är det också viktigt att lägga pengarna i rätt ficka. Att resa hållbart och medvetet. Det är inte för mycket begärt ändå.
/Hanna
Show Comments (2)
Cathinka – På vift
Det här är definitivt en fråga vi måste träffas och diskutera någon kväll! Det finns så många sidor på det här myntet. Jag är ju av den bestämda åsikten att det är bättre att åka någonstans än att låta bli men definitivt att åka utan skygglappar och göra det påläst och medvetet. Genom att stanna hemma blir det förvisso en tyst protest men som knappt gör någon skillnad. Men genom att åka har du möjlighet att påverka. Kanske genom ett litet samtal här och var. Kanske bara genom att visa att det finns ett annat sätt att leva. Kanske är det bara ett försvar för min egen förkärlek för resor i Mellanöstern & Afrika men jag tror på närvaro och tror på turism som medel att förändra. Det är medmänniskor som bor även i diktaturer, medmänniskor som inte behöver bli isolerade av turismens bortavaro. Människor som behöver mat på bordet.
Men som du skriver res medvetet och försök ha koll på att dina turistpengar hamnar i rätt fickor.
Hanna Anfelter
Tack för dina kloka resonemang. Ses gärna och diskuterar mera någon kväll. Vore jättetrevligt! Sant, det finns många sidor av myntet och precis som du skriver, det är medmänniskor som bor även i diktaturer som behöver mat på bordet. Och där turismen är en viktig inkomstkälla. Men det förutsätter att pengarna hamnar i rätt ficka. I Thailand vet jag att det finns små ekolodger som arbetar efter hållbara principer. I Dubai dock känner jag inte till någon. Men det är en komplex fråga. Jag tror verkligen på turismens kraft att agera motor för positiv förändring men det kräver att vi alla vågar ta en diskussion, resenärer som resebolag. Vi har alla ett ansvar och en möjlighet att bidra till positiv förändring!