När sommaren övergår till höst, och träden skiftar färg från grönt till sprakande gult och rött, tar jag nattåget till Boden för att möta lokala eldsjälar som vill sätta Harads på kartan som världens mest hållbara high-end destination. Den gemensamma nämnaren är kärleken till bygden, en passion för besöksnäringen och service av högsta kvalité.
Äntligen är det dags att packa väskan och kliva på nattåget som ska ta mig till Boden och Harads. Resan har ställts in och skjutits på några gånger på grund av pandemin men nu bär det av. Tåget går som på räls och till min förvåning vaknar jag utvilad. Jag hinner äta frukost i restaurangvagnen i lugn och ro innan det är dags att stiga av.
Det är en gråmulen septembermorgon. Regnet hänger i luften, men det är fortfarande hyfsat ljumt. Malin Jonsson från Boden turism möter mig på perrongen och tillsammans åker vi till Harads, cirka fyra mil utanför Boden uppströms med Luleälven.
Här har vi bestämt träff med Britta Jonsson-Lindvall som tillsammans med sin man Kent Lindvall startade det världsberömda designhotellet Treehotel. Hon är också drivkraften bakom det spännande men ambitiösa projektet med det långa namnet: ”Harads världens mest hållbara high- end destination”.
Treehotel är mer än trädrummen
Jag har sett så många bilder från de spektakulära rummen bland trädtopparna att jag tänker att jag vet exakt hur det ser ut, men när vi svänger in på parkeringen blir jag aningen förvånad. Framför oss ligger en kulturminnesmärkt byggnad från 30-talet. Britta möter oss på trappan. Vi går in i huset som tidigare var bygdens ålderdomshem och det känns att det sitter historia i väggarna. Efter att ha stått tomt i många år tog Britta över huset och restaurerade det varsamt. Först till Brittas pensionat och sedermera Treehotels Guest house och restaurang.
Fast det generellt är en lugnare period har Britta mycket att stå i. Det visar sig att en busslast med landshövdingar, med Maud Olofsson i spetsen, är på besök över dagen och det ska fixas lunch och fika.
– Det är så roligt, vi öppnade 2010 men intresset falnar aldrig för Treehotel och platsen. Vi uppmärksammas kontinuerligt världen över, och tack vare pandemin har även de svenska gästerna hittat oss, säger Britta medan vi går längs Victoria-stigen upp till trädrummen.
Egentligen är det bara en tursam slump att stigen heter så.
– En dag ringde det en kvinna som ville boka in en lunch i restaurangen. Jag tog bokningen och tänkte inte mer på det. Men kvinnan ringde flera gånger och frågade en massa saker kring den där lunchen, och inte förstod jag vad som var så viktigt. Vi serverar ju lunch dagligen här! Men i sista sekund berättade hon att det var kronprinsessan Victoria med sällskap som skulle komma. Så jag for ner till matbutiken och köpte ett rött band och frågade Victoria om hon kunde tänka sig att inviga stigen. Hon svarade ja och så var det med det, berättar Britta glatt.
Hårt slit bakom framgångssagan
Britta har en varm personlighet och hon har lätt för att prata. Med tanke på den uppmärksamhet, och de kända namn som checkat in här genom åren, skulle man kunna tro att framgången stigit henne åt huvudet men jag slås gång på gång av hur jordnära och chosefri hon är. Och hur enkelt allt verkar. Utåt låter det som en framgångssaga – 2008 kläcktes idéen, två år senare var det invigning och succén var given.
– Financial Times var här och gjorde ett reportage, arkitekttidningar i hela världen skrev om oss och plötsligt skulle alla hit. När reseagenterna kom var vi redan etablerade. Det låter som en saga men bakom kulisserna jobbade vi dygnet runt utan pengar, berättar Britta medan hon ger mig en rundvandring på området. Vi har kommit fram till trädrummen som ligger avskilt i skogen fast det bara är en kort promenad från pensionatet.
Treehotel har i dag sju unika rum. Ett till är på gång men som max kan det bli tio stycken här. Britta förklarar: “Alla rum är designade av framstående arkitekter. Vi bygger bara när vi har råd och kan betala”.
De flesta rummen är bokade inför kvällen och jag får som hastigast kika in för att få en känsla.
Trädrummen ligger mellan fyra och sex meter ovanför marken. Eftersom hela konceptet bygger på en genuin naturupplevelse är det en självklarhet att värna om miljön och hållbarhet. Rummen är monterade på levande träd utan att de tar skada. Mestadels har lokala byggföretag anlitats. Elen kommer från lokal grön vattenkraft och belysningen är lågenergi. Inget vatten och avlopp är draget till rummen utan de har en förbränningstoalett och vattenbehållare. Duschar gör man i en gemensam byggnad på området.
Det är inte svårt att förstå lockelsen. Vem kan motstå att bo bland trädtopparna omgiven av inget annat än naturen?
“Det ordnar sig alltid, det gör det”
Under kvällens middag på pensionatet, där vi serveras en trerätters meny utifrån lokaka råvaror, får jag chansen att lyssna mer till Brittas och Kents historia. En önskan om att göra något för sin och byns överlevnad utifrån mottot ”det ordnar sig alltid, det gör det” har tagit paret dit de är i dag.
Både har sin bakgrund inom skola och omsorg men kärleken till hembygden Harads, och en djupt rotad passion för landsbygdsutveckling, gjorde att de mitt i livet sadlade om. Britta startade pensionat i det gamla ålderdomshemmet och Kent började ordna fiskeresor.
– Under en period drev jag både vandrarhem och begravningsbyrå. Ringde någon och frågade om vi kunde hjälpa dem med andra saker svarade jag ja. Vi gjorde i princip allt man kan tänka sig. Men det var svårt att få ekonomin att fungera och ett tag funderade vi på att lägga ner alltihopa, berättar Britta och fortsätter:
– I samma veva checkade Jonas Selberg Augustsén, en kille från Boden in på pensionatet. Han höll på med en dokumentärfilm med titeln Trädälskaren. Filmen handlar om några vänners längtan hem till rötterna, om den moderna människans längtan efter skogen, lugnet och naturen och de bygger bl.a. en trädstuga, 14 meter över marken. När filmen var klar stod kojan bara där. Vi frågade då om vi fick låna den och hyra ut till gäster vilket gick bra. Så fick vi våra första turister! Det var en bit att åka till kojan och inte så lönsamt men det enda ledde till det andra. Tack vare den här trädkojan fick vi idéen till Treehotel och resten är som man säger historia.
Treehotel har länge varit bygdens flaggskepp och en viktig faktor att så många uppmärksammat Harads. I sin strävan att fortsätta utveckla sin hembygd och inspirera fler att bedriva en småskalig hållbar besöksnäring startades under pandemin projektet ”Harads världen mest hållbara high end destination” med Britta som projektledare.
En viktig del av projektet är att det ska involvera lokalbefolkningen och den cirkulära ekonomin som gör att mer pengar stannar i kommunen och bygden. En annat mål är att skapa en stolthet för Harads genom att lyfta den lokala kulturhistorien och främja integrationen. Här spelar Edek en viktig roll.
Skapa lokala förutsättningar att verka och bo
Edenfors ekonomiska förening (Edek) fungerar som förlängd arm till Bodens turism och besöksnäring. De agerar också som samlingsplats för lokalbefolkningen. Detta är ”Hjärtat mitt i byn” som Malin uttrycker det när vi kliver in genom dörrarna till en anspråkslös byggnad.
Matilda Lundström, verksamhetsledare för Edek, tar emot oss och över en kaffe berättar hon om vad som är på gång. Två gånger i veckan hålls integrationskurs med samtalskafé. Det anordnas kulturkafé och kulturfrukost för kreativa näringar och i entrén huserar en hantverksbutik med produkter från olika gröna näringar i bygden.
– Det finns många kvinnliga eldsjälar i bygden med drivkraften att vilja förändra saker och ting. Som Britta på Treehotel. För henne kan inget gå fel. Hon brukar säga: det där blev lite tokigt, men inget värre händer. Det är bara att sova bort det och börja om, säger Matilda med ett brett leende och fortsätter:
– Och se vad hon har lyckats skapa, från begravningsentreprenör till ägare av ett internationellt hyllat ställe som lockar kändisar och skådespelare. Nyckeln är att se alla som människor. Inte bara fokusera på besökarna och vad de bringar utan se till balansen och fokusera lika mycket på den lokala befolkningen. Att få dem att känna stolthet över bygden och de fina verksamheter som finns här.
Bastuflotten som blev ett eget hotell
Under 2019 öppnade Arctic Bath, ett annat lyxhotell som snabbt fick internationell uppmärksamhet tack vare sin spektakulära design.
Idéen till Arctic Bath kläcktes på Treehotel utifrån en idé att man ville ha en bastuflotte, men projektet växte och till slut blev det ett separat spa och hotell. Bertil Hagström, arkitekten bakom rummet Fågelnästet på trädhotellet, har designat byggnaden där han hämtat inspiration från historiens timmerflottning längs med Luleälven.
Resultat är en huvudbyggnad som rymmer reception, restaurang och spa med en fasad som består av timmerstockar i olika lutningar. Virket kommer från en lokal skogsägare men jag får ingen klarhet i hur avverkningen har skett. Runt om kring huvudbyggnaden, i en halvcirkel, ligger fristående rum på älven med privat altan och badstege.
Hotellet är stängt för gäster när vi kommer på besök. Sommarsäsongen är över och vintersäsongen väntar. Det har inte varit den enklaste starten för lyxhotellet. Pandemin kom emellan och personal har kommit och gått, men inget ont som inte för något gott med sig. Tack vare pandemin har hotellet haft tid att förankra sin verksamhet hos lokalbefolkningen genom att bjuda in dem för en lunch eller middag eller njuta av spat som annars bara är öppet för hotellgästerna.
Jag anar att hotellet har haft en del barnsjukdomar och har en hel del att jobba på när det kommer till såväl service som hållbarhet men ambitionerna är höga och de verkar måna om relationen med lokalbefolkningen.
Tack vare både Treehotel och Artic Bath har ett stort antal företagare i bygden gynnats av en ökad efterfrågan på aktiviteter och guider. En av dem är Micke Suorra från Hide & See.
Tillgängliggöra naturen för fler
Septembersolen skiner högt från en klarblå himmel när vi stannar bilen på en liten grusväg. Micke kommer gåendes bland träden och och tar oss med in i skogen. Det här är hans marker och han behöver ingen stig för att hitta rätt. Micke har samiskt ursprung och hans familj har verkat här i flera generationer. Han är utbildad viltvårdare, fiskvårdare och jaktvårdare och driver i dag det egna naturturismföretaget Hide & See. Till sina marker i Svartlå välkomnar han gäster från världens alla hörn för att dela med sig av sin historia och kunskap om naturen och dess djur.
– Jag har alltid varit intresserad av djurs beteende. När jag var sju år gamla lärde min pappa mig att locka fågel, och i tonåren påbörjade jag mina konversationer med älgarna, berättar Micke som pratar glatt och mycket.
När gubbarna i byn hörde vad jag höll på med var de rejält skeptiska men att jaga älg med kamera – älglock- är ju mycket bättre för då kan du ”skjuta” älgen flera gånger.
För att locka till sig skogens konung härmar han deras läten.
– Du kan locka på älg under hela året men brunnstiden börjar nu, i september. Älgarnas bästa sinnen är nosen och öronen, så det gäller att stå still när de närmar sig. Han kan dock inte urskilja dig, berättar Micke som ofta är kamouflageklädd och lutad mot ett träd på turerna.
– Nuförtiden skjuter jag bara en älg om året för matens skull. Resten låter jag gå, så som det borde vara.
Fara varsamt fram i skog och mark
Micke är medveten om och engagerad i hållbarhetsfrågor. Genom att naturen är hans arbetsplats och levebröd far han varsamt fram.
– Vi vill inte ha de där upptrampade stigar utan jag tar med gästerna till olika platser varje gång för att minska slitaget. Vi följer inte en stig utan går bara rakt ut i naturen som den är. Genom gamla hundraåriga skogar, men också förbi kalhyggen för att visa dagens skogsbruk.
– Ta hänglaven till exempel, som vi bara ser i gammelskogarna, och som är en jättefin indikator på att vi har ren luft. Den dag den försvinner blir vi riktigt bekymrade. Renarna är beroende av hänglaven liksom lavskrikan. Ett bevis på hur allt hänger ihop. Det brinner jag för att visa upp för mina gäster.
En annan hjärtefråga är att göra naturen så tillgänglig så möjligt för alla. Med hjälp av spångar, gömslen utan trappor, stora toalettutrymmen och specialanpassade vagnar och kälkar, anpassar han turerna efter behov och önskemål oavsett årstid.
Det har blivit dags för lunch och vi kliver in i kåtan där Micke grillar smörgåsar med renkött, lokalt såklart – västerbottenost och kantareller över öppen eld. Det finaste man kan äta här uppe! Efter det åker kaffepannan på elden och till det serveras det hembakt kaka med lingon. Ett välsmakande avslut på ett fint möte.
All-inclusive i skogen
På en annan plats, i en annan skog intill en brusande fors, står en röd gammal timmerstuga. ”En typisk stuga för en svensk, men väldigt exotisk för en amerikan”. Det säger Erik Borg när vi ses utanför Loggers Lodge, stugan med anor från 1800-talet. Det är 5 kilometer till närmaste granne och 17 kilometer till Harads.
Här erbjuder han och barndomskompisen Jörgen en all-inklusive upplevelse av högsta klass.
– Vi ville skapa det här som man själv har när man åker till stugan. Avskildheten i naturen, bada bastu, god mat och kunna göra precis vad man vill utan att någon ser eller hör. Men i lyxförpackning. Invändigt är enrumsstugan topprenoverad. Med en stor eldstad i mitten, helkaklat badrum, designmöbler och wifi.
Kompisarna erbjuder den bästa servicen du kan tänka dig och är tillgängliga 24 h om dygnet från det att de hämtar upp gästerna till att de åker därifrån. De lagar alla måltider och kan åka in till Boden för en ingrediens om gästerna så önskar. Smakar det så kostar det. En natt i högsäsong ligger på 15 000 kr natten.
– Ett högt pris kan tyckas men så gör vi också allt för våra gäster!
Hållbarhet ett uttjatat utryck
Under resans gång dyker Malin och jag ner i en del obekväma frågor. Vi har stött och blött vad hållbar turism och hållbart resande egentligen betyder och diskuterat vad som sker på destinationer som växer för fort. Till en plats som ingen längre känner igen. Platser med för mycket internationellt fokus, utan någon lokal koppling. Malin nämner Island där hon knappt såg en lokal butik, och saknade den lokala förankringen.
– Känslan måste vara genuin, jag vill träffa lokala personligheter, som Malin uttrycker det.
Och man måste inte gå långt som till Island, det finns exempel på närmare håll, inom Swedish Lappland som vuxit ur kläderna för fort. Malin tror dock inte att det finns någon risk att det sker i Harads. Här pågår en dialog. Det finns en generös inställning. Företagare går ihop och funderar på vad de kan göra för varandra. Och skickar gäster till varandra. Det finns en variation av utbud som gynnar alla i slutändan.
Samtidigt riktar sig destinationen till en köpstark internationellt målgrupp, och det går inte att bortse från att de flesta flyger in hit.
Men som Britta på Treehotel säger, hållbarhet vad betyder det egentligen. Det är ett ord som används frekvent men få förstår dess innebörd.
– Vi är alla miljömedvetna och arbetar med att värna och bevara naturen och det lokala genom att spara vatten, energi, använda lokala råvaror och resurser. Som gäst bidrar du med något när du kommer till Harads och bokar in dig på av våra boenden och aktiviteter. Du är med och bidrar till byns överlevnad.
Text och bild: Hanna Anfelter
Editors note: Artikeln är skriven i samarbete med Boden turism och VY tåg som stod för resa Stockholm- Boden tur och retur och uppehälle på plats. Resan skedde i september 2021.
Show Comments (1)
Agneta Anfelter
Ojj, vilket häftigt reportage Hanna!