Island har på kort tid etablerat sig som en av Europas mest attraktiva destinationer för natur- och upplevelseturism. Kombinationen av storslagna landskap, friluftsäventyr, en växande gastronomisk scen och ett levande kulturliv i Reykjavik har lockat besökare från hela världen. Sedan 2010 har antalet internationella turister ökat från omkring 500 000 till drygt två miljoner per år, med en topp runt 2017.
I dag är turismen Islands största näring och sysselsätter cirka 25 000 personer av landets drygt 337 000 invånare. Efter finanskrisen och askmolnet från Eyjafjallajökull 2010 har besöksnäringen spelat en central roll i den ekonomiska återhämtningen. Samtidigt har tillväxten satt press på infrastruktur, naturmiljöer och lokalsamhällen.
Hållbarhet högt på agendan
Islands f.d dam, Eliza Jean Reid, har utsetts till FN-ambassadör för hållbar turism och de globala målen. Tillsammans med Inga Hlín Pálsdóttir från Islands turistbyrå besökte hon Stockholm för att delta i en workshop riktad till den svenska turismbranschen. Där betonades vikten av att hantera turismens konsekvenser långsiktigt och ansvarsfullt.
För Island, där turismen i dag utgör ryggraden i ekonomin, handlar utmaningarna bland annat om att skydda känsliga naturområden, bygga hållbar infrastruktur och motverka överturism. Frågan är inte om turismen ska fortsätta växa – utan hur.
Icelandic Pledge
Som ett led i arbetet för att värna natur och kulturarv har Island lanserat flera initiativ för att påverka besökares beteenden. Ett av de mest uppmärksammade är The Icelandic Pledge – ett löfte i åtta punkter som uppmanar resenärer att visa respekt för natur, djurliv och lokalsamhällen. Hittills har omkring 30 000 av landets drygt två miljoner årliga besökare skrivit under.
Parallellt arbetar Island med att sprida turismen både geografiskt och över året. Genom att marknadsföra landet som en året-runt-destination och lyfta fram mindre kända platser vill man minska trycket på hårt belastade besöksmål som Blå lagunen, Þingvellir nationalpark och vattenfallet Gullfoss.
Läs också: Palau Pledge – första hållbarhetsstämpeln i passet
Ett land av kontraster och ansvar
Till ytan något mindre än Lappland rymmer Island en ovanligt stor variation av landskap: berg, vulkaner, glaciärer, älvar, sjöar och grottor. För många är ön ett drömresmål för friluftsliv. Samtidigt är Island känt för sitt rika kulturliv, där litteratur, musik och – på senare år – en prisad matscen med fokus på lokala råvaror spelar en viktig roll.
Ett första steg, inte en slutpunkt
Att Island lyfter hållbarhet i sin destinationsmarknadsföring innebär dock inte att landet – eller dess turismnäring – är fullt hållbar. Ingen destination är det. Ytterst avgörs utvecklingen av vilka val som görs av enskilda aktörer, politiska beslutsfattare och resenärer.
Men att öppet tala om turismens baksidor och samla branschen kring dessa frågor är ändå ett viktigt steg. Initiativ som dessa löser inte problemen i sig, men de bidrar till att nyansera bilden av resandet – och till att flytta fokus från tillväxt till ansvar. Det är en utveckling värd att följa.
Text: Hanna Anfelter
Bilder: @ Inspired by Iceland
Redaktörens not: Den här texten är från 2018 och baseras delvis på en workshop som i Stockholm. Kontrollera aktuell status för The Icelandic Pledge och Islands hållbarhetsinitiativ på inspiredbyiceland.com.
