2018 var året då klimatet seglade högst upp på dagordningen. Kanske inte lika mycket bland politikerna som forskare och allmänheten, men det har knappast undgått någon att det är allvar nu om vi ska lösa klimatkrisen. Tiden för snabba vinster är förbi. Nu måste turismsektorn haka på omställningen och bidra till en positiv samhällsförändring, miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
2018 var året då klimatet seglade högst upp på dagordningen. Kanske inte lika mycket bland politikerna som forskare och allmänheten, men det har knappast undgått någon att det är allvar nu om vi ska lösa klimatkrisen. Turistbranschen måste precis som alla andra branscher ta sitt ansvar och reducera sina koldioxidutsläpp. Enligt en studie som publicerades i maj i Nature Climate Change, står turismsektorn för 8 procent av de globala koldioxidutsläppen, cirka fyra gånger mer än vad som tidigare förutspåtts.
Turismen måste ställa om
Turismen är den största och snabbast växande ekonomin. Färska siffror från FN:s turismorgan UNWTO visar att det internationella resandet ökat med 7 procent under 2017, den största ökningen sedan den ekonomiska krisen 2009, och siffror långt över den förväntade årliga ökningen på 3,8 procent mellan 2010 och 2020. Turismsektorn anställer 1 av 10 människor globalt och står för 10 procent av världens BNP. Turismen har därmed en stor potential – och ett ansvar – att agera motor för positiv förändring i samhället.
Det är dags för turismen att ställa om och ta hänsyn till hållbarhet i alla led. Vad menas med det? Jo att alla inblandade, från beslutsfattare, politiker, företagare och anställda måste arbeta tillsammans och ta ansvar för att med hjälp av turismen minska fattigdomen, bidra till ökad jämlikhet, bevara värdefull natur och djur, arbeta för anständiga arbetsvillkor och hållbar konsumtion, och bidra till att minska koldioxidutsläppen och stoppa klimatförändringarna.
Fler kliver fram och tar ansvar
Under året 2018 har vi sett exempel på företag och organisationer som kliver fram och tar ansvar. Resekoncernen Tomas Cook har sagt att de ska ta bort 70 miljoner engångsartiklar i plast under 2019. Den internationella hotellkedjan Hilton har annonserat att de ska dubblera sitt sociala arbete och halvera sina koldioxidutsläpp. PATA som marknadsför och främjar turism i Asien lanserade under året en kampanj som ska öka medvetenheten kring matsvinnet inom turismen.
Fler har förstått betydelsen av ett certifieringsarbete, dels för att få bättre koll på sin egen verksamhet och sätta mål för hållbarhetsarbetet, dels som ett värdeskapande för kunden. I Sverige har Resia Travel Group genomgått en certifieringsprocess med Travelife, Umeå arbetar enligt GSTCS: kriterier för hållbar destinationsutveckling och Idre fjäll har certifierats enligt den norska certifieringen Bärkraftigt Reisemål. Visit Östergötland.
Åre och Malmö tog sig in på listan ”2018 Sustainable destinations Top 100”, vilket innebär att de arbetar målmedvetet och långsiktigt arbetar för en hållbar turismutveckling. Det betyder inte att de är hundraprocentigt hållbara.
Andra destinationer har gått ut och begränsat turisternas agerande. Önationen Palau som sedan tidigare har lanserat Palau Pledge har även infört ett förbud mot solkrämer som skadar de ömtåliga korallreven. Aruba har förbjudit engångsartiklar i plast och Venedig beslutade i dagarna om att alla som besöker Venedig ska betala en besöksskatt, inklusive kryssningsturister som bara stannar över dagen.
Flyget kom nog ändå att bli det hetaste samtalsämnet i Sverige under 2018. Flygskatten infördes efter mycket diskussion (men riskerar att tas bort igen i och med den borgerliga budgeten för 2019), och flygskam blev ett nyord 2019. Ett upprop, Flygfritt 2019, startades av två kvinnor som gick ut på att få med sig 100 000 personer som då skulle införa ett flygfritt år. Vid 2018 års slut hade kampanjen samlat 10 000 personer men det stannar inte där utan kampanjen fortsätter att mobilisera människor som är beredda att helt sluta flyget för klimatets skull.
Så vad händer framöver?
I Sverige börjar en lag som förbjuder elefanter och sjölejon på cirkus att gälla i april 2019. Kan tyckas att det redan borde vara standard men bättre sent än aldrig. Men den klubbade borgerliga budgeten innebär också att den nyligen efterlängtade momssänkningen på naturturismupplevelser i Sverige riskerar att tas bort och höjas vilket skulle ”innebära ett hårt slag mot hela den svenska turismen” enligt Joakim Hermanson, tf generalsekreterare på Naturturismföretagen. I en artikel på Besöksliv säger han att den främsta anledningen till att besöka Sverige är naturen och en ökad moms skulle på lång sikt innebära en minskad attraktionskraft för Sverige som resmål.
Slutligen, den ökade medvetenheten om det klimathot vi står inför innebär att tiden då det bara handlade om att minska skadan är förbi. Vi måste göra om och göra rätt. Reformera resebranschen till en motor för positiv förändring. Som är med och bidrar till ett bättre samhälle. Som tar sitt ansvar och inser att turismen, som den stora ekonomiska motor den är, är delaktig i alla led i samhället och därmed har ett ansvar att göra rätt för sig.
Turismsektorn måste gå från att stirra sig blinda på besökssiffror och ökad vinst till att räkna intäkterna från varje enskild besökare. Kvalitet före kvantitet. Mindre konsumtion, men bättre.
Tiden för snabba vinster är förbi och inget värt om det samtidigt innebär att vi förstör alla våra chanser att kunna resa och mötas kulturer emellan. Det är vad arbetet 2019 måste handla om.
/Hanna
Bild: Pixabay
Show Comments (0)