Kryssningsturismen växer – men till vilket pris?

Kryssningsturismen ökar och skeppen blir större och större. Enligt Cruise Lines International kryssade närmare 26 miljoner människor världen över förra året, nästan en fördubbling sedan 2009. Tidigare i år invigdes dessutom ett nytt MSC-fartyg i Southampton som rymmer närmare 6 000 personer.

Kryssningsfartygen marknadsför sig själva som flytande nöjesfält och som miljövänligare alternativ till flyget, men bakom fasaden gömmer sig en ohållbar verklighet. Undersökningar visar att ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar som miljontals bilar.

Svenskarnas ökade intresse för kryssningar

Kryssningstrenden växer bland svenskar som lockas av att flyta omkring på stora fartyg till havs. Enligt statistik från Resia var kryssningar det resealternativ som ökade mest bland alla kundgrupper under förra året.

Anledningen är enligt dem att ”många svenskar har insett att man får mycket för pengarna, får uppleva många platser på en och samma resa och man behöver bara packa upp väskan en enda gång. Man är som en snigel och har hemmet med sig hela tiden”.

Protester och växande kritik mot kryssningsindustrin

Samtidigt framkommer rapporter om att kryssningsfartygen är större miljöbovar än flyget, och protester växer fram mot de stora kryssningsfartygen. Nyligen rapporterade SMHI att den svenska sjöfarten står för mer utsläpp än inrikesflyget.

I populära semesterstäder som Dubrovnik och Venedig har begränsningar införts i antalet kryssningspassagerare som får kliva i land. I London förekom för något år sedan stora protester mot planerna för en kryssningshamn, efter att den brittiska tidningen The Guardian rapporterat att ett kryssningsfartyg som ligger i hamn orsakar lika mycket utsläpp som om 688 tunga lastbilar skulle stå med motorerna igång på samma plats.

– Kryssningsföretag försöker skapa en bild av en ljus, ren och miljövänlig turistsektor, men det är tvärtemot verkligheten. Ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar i luften som fem miljoner bilar som kör samma sträcka, eftersom skeppen använder tungt bränsle som på land hade förkastats som farligt avfall, säger Daniel Rieger på den tyska miljöorganisationen Nabu till The Guardian.

Flytande hotell med enorm energiförbrukning

Ett kryssningsfartyg är både ett transportmedel och ett flytande hotell. Allt på samma gång. De bränner konstant drivmedel när de förflyttar sig mellan destinationer, men också för att hålla igång luftkonditionering, belysning och övriga system.

Utöver detta tillkommer andra miljömässiga faktorer att ta hänsyn till, såsom avloppsvatten, matavfall och luftföroreningar.

Venedig och båtar på kanalen.
Stora protester mot kryssningsfartygen hörs bland annat i Venedig där, enligt uppgifter från DN, tusentals människor samlades i helgen för att kräva att de stora kryssningsfartygen ska hålla sig borta från staden och dess omkringliggande lagun. Incidenten där det stora MSC-fartyget kolliderade med en mindre turistbåt tycks ha varit droppen. Bild: Unsplash.
Tre gånger högre utsläpp än flyget

Enligt siffror från en dansk mätning, framtagen av konsultföretaget HOK Marineconsult, orsakar den som åker på en kryssning upp till tre gånger så mycket koldioxidutsläpp per passagerare och kilometer som ett flygplan.

Resultaten bygger på genomsnittliga utsläpp från 157 kryssningsfartyg i olika storlekar och utgår från siffror om oljeförbrukning och hastigheter som rapporterats av fartygen själva fram till 2014. Enligt mannen bakom mätningen, Hans Otto Kristensen, är resultaten fortfarande representativa.

I ett uttalande till TT sade han att han ”själv blev förvånad över att nivåerna var så pass höga”.

– Kryssningsfartygen har nästan levt sitt eget liv och få har egentligen brytt sig om deras utsläpp av koldioxid. Det är ett gammalt problem, men det är först på senare tid som branschen har börjat ta tag i det, säger han till TT.

Avloppsvatten och föroreningar i haven

2014 släppte den amerikanska miljöorganisationen Friends of Earth en rapport baserad på en utvärdering av 16 rederier utifrån fyra områden: avloppshantering, luftföroreningar, villighet att följa regler för Alaskas vatten samt transparens.

Resultatet var allt annat än muntert. Många rederier pekades ut som miljökatastrofer med stora brister. Exempelvis saknade flera fartyg avancerade avloppssystem. Ett fartyg med 3 000 passagerare beräknas dagligen släppa ut cirka 80 000 liter avloppsvatten, vilket innebär att stora mängder farliga gifter, avföring och tungmetaller hamnar direkt i haven. Det smutsiga vattnet leder till övergödning och skadar havsmiljön.

Sämst i rankningen hamnade Carnival Cruise Lines, där endast två av totalt 24 fartyg har ett avancerat avloppssystem. Även MSC Cruises placerade sig i botten. I topp hamnade Disney Cruise Line, vars avloppssystem fick högsta betyg.

Finns det en hållbar framtid för kryssningsindustrin?

Tidigare saknades regleringar för avloppsvatten, grå- och svartvatten, och det var tillåtet att dumpa detta direkt i havet utanför nationellt vatten.

Från 2019 är det dock förbjudet att dumpa svartvatten – avloppsvatten från toaletter – i Östersjön för nya passagerarfartyg, och från 2021 för alla passagerarfartyg. Det innebär att fartygen numera måste pumpa iland sitt avloppsvatten.

Skärpta bränslekrav och svavelregler

Även gällande bränslet har skarpare krav införts. Historiskt har sjöfartsindustrin lagt betydligt mindre arbete än exempelvis bilindustrin på att minska sina utsläpp, och det vanligaste bränslet har varit en råolja med mycket hög svavelhalt.

Från och med år 2020 ska svavelhalten dock vara sänkt från 3,5 till 0,5 procent för alla fartyg på internationellt vatten.

Redan 2015 införde Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) strängare regler i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, där den tillåtna svavelhalten sänktes från 1 procent till 0,1 procent. Enligt WWF är ”vinsterna för samhället enbart räknat i mänskliga hälsovinster upp till 27 gånger större – och då har inte miljövinsterna tagits med i beräkningen”.

Innan de hårdare svavelreglerna infördes beräknades svavelutsläpp från sjöfarten leda till att 50 000 européer dog i förtid varje år, enligt uppgifter från Chalmers.

Tekniska lösningar – men fortsatt fossilt beroende

För att klara de nya gränsvärdena använder rederierna bland annat naturgas (LNG), etanol eller investerar i utsläppsreningssystem, så kallade skrubbers, som renar luftutsläppen från det smutsiga bränslet.

Även om naturgas innebär minskade utsläpp jämfört med traditionella bränslen kvarstår faktumet att det är ett fossilt bränsle som borde stanna i marken i en mer hållbar värld.

Kryssningsfartyg på vattnet.
Kryssningstrenden växer bland svenskar som lockas av att flyta omkring på stora fartyg till havs. Samtidigt framkommer rapporter om att kryssningsfartygen är större miljöbovar än flyget och protester växer fram mot de stora kryssningsfartygen. Bild: Pixabay

Går det att kryssa och resa hållbart?

Hållbart resande handlar inte bara om miljö och klimat, utan även om sociala och ekonomiska aspekter. Generellt kan de stora kryssningsfartygen jämföras med flytande all inclusive-anläggningar, där en mycket begränsad del av pengarna gynnar den lokala ekonomin.

Responsible Travel, en brittisk resebyrå, tar avstånd från den stora kryssningsindustrin och listar flera skäl till detta, utöver den negativa miljöpåverkan.

Arbetsvillkor, lokal ekonomi och maktobalans

För det första har rederierna en historia av dåliga arbetsvillkor. Det har till och med talats om ”sweatshops”, där anställda arbetar långa dagar under dåliga förhållanden och till låg lön.

För det andra kommer pengarna från kryssningsindustrin i liten utsträckning den lokala ekonomin till gagn. Många passagerare går aldrig iland, och de som gör det spenderar mindre än vad rederierna ofta hävdar, enligt statistik från International Cruise Line Europe.

För det tredje finns en rädsla för att förlora kryssningsturismen, då den utgör en viktig inkomstkälla för många destinationer. Hamnar erbjuder därför ofta incitament för att locka fartyg. Om en hamn blir för krävande riskerar den att väljas bort – skeppet kan helt enkelt gå någon annanstans. Frågan är då: vem är det egentligen som bestämmer?

Skattefrågan och bristande transparens

För det fjärde lyfter Responsible Travel skattedebatten. Stora kryssningsföretag är ofta befriade från de flesta lagar i de länder de besöker och betalar i princip ingen skatt lokalt.

Rederierna är ofta registrerade i andra länder än där de är verksamma. Exempelvis är Carnival Corporation registrerat i Panama, Royal Caribbean Cruises Limited i Liberia och Star Cruises i Bermuda. Trots att de hävdar att de bidrar med stora intäkter betalar de lite eller ingen skatt på plats.

Generellt är det svårt att få djupare information från kryssningsrederierna om deras hållbarhetsarbete. Friends of Earth rapporterade att samtliga 16 granskade rederier avböjde att svara på frågor. Kryssningsfartygen har länge hållit sig under radarn, men i takt med ökad medvetenhet ökar också trycket på branschen. Faktum kvarstår: kryssningar är stora miljöbovar.

Ett stort kryssningsfartyg har just anlänt till Dominica och huvudstaden Roseau.
Det är inte bara miljöaspekten som är problematisk när det kommer till kryssningar. Ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det om fler saker. Exemplevis, kryssningsindustrin kommer oftast inte den lokala ekonomin till gagns. En stor del av passagerarna går aldrig ens iland på destinationerna och de som gör det spenderar mindre än vad rederierna påtalar, enligt statistik från Internationell Cruise Line Europe. Bild: Hanna Anfelter
Småskaliga kryssningar – ett mer hållbart alternativ?

Svenska Polar Quest arrangerar resor till polarområden, som är särskilt känsliga för klimatförändringar. De har länge haft ett hållbarhetsfokus och meddelade nyligen att de från och med 2019 klimatkompenserar hela sin reseportfölj.

– Vi har alltid haft ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor och genom att klimatkompensera tar vi nu nästa steg. Vi kommer dessutom att överkompensera varje år för att betala av vår historiska klimatskuld, säger Johanna Vakkila, produktansvarig på Polar Quest.

Polar Quest använder små expeditionsfartyg. De tre fartyg som opererar på Svalbard tar endast 12 respektive 53 passagerare. Samtidigt går branschens övergripande trend mot allt större fartyg.

– Tyvärr blir de stora kryssningsfartygen fler, men jag tror att den moderna, mer medvetna resenären förstår vad som är mest hållbart på en plats som Svalbard – att 250–500 passagerare går i land eller att ett 50-tal gör det, säger Johanna Vakkila.

Det går med andra ord att kryssa och resa mer hållbart – men då krävs små fartyg, få passagerare, varsamhet och förnyelsebar energi. Samt en stark plånbok. Rösta med pengarna, läs på, stötta ansvarstagande rederier och ställ frågor.

Kryssningar är inte ett miljövänligare alternativ än flyget

Att hävda att kryssningar är ett mer miljövänligt alternativ än flyget håller däremot inte. De två är inte direkt jämförbara. Det ena är ett flytande hotell för rekreation, det andra ett transportmedel.

Det bekräftar Johan Mellqvist, biträdande professor i optisk fjärranalys vid Chalmers.

– Flyget släpper sannolikt alltid ut mest koldioxid – att flyga är som att ta bilen själv till destinationen – men kryssningar är flytande hotell med mycket hög energikonsumtion och stora luftföroreningar. Dessutom får vi inte glömma att de flesta flyger till och från kryssningshamnarna.

Han fortsätter:

– För en rättvis jämförelse måste man se till de totala utsläppen från en person som åker på kryssning och roar sig, jämfört med någon som flyger till en långväga destination och bor på hotell, inklusive mat och aktiviteter. Den studien har, så vitt jag vet, ännu inte gjorts.

Text: Hanna Anfelter

Editors Note: En version av artikeln är publicerad i RES sommarnummer 2019, i butik nu.


Editors note januari 2026: Artikeln publicerades ursprungligen år 2019. Sedan dess har vissa regler skärpts, bland annat genom det globala svaveltaket för sjöfarten som trädde i kraft 2020 samt förbudet mot utsläpp av toalettavloppsvatten från passagerarfartyg i Östersjön. Viss ny teknik har också tillkommit, såsom effektivare motorer, möjlighet till elanslutning i hamn (landström) och utsläppsrening, men de grundläggande utmaningarna för kryssningsindustrin kvarstår.

I slutet av 2024 invigdes Royal Caribbeans nya fartyg The Icons of the Sea i Miami. Med kapacitet att transportera nästan 8 000 personer är det 20-däck höga skeppet bokstavligen en flytande stad. Ombord finns åtta “kvarter” ett 55-fots vattenfall, sex vattenrutschbanor och mer än 40 restauranger, barer och nöjesställen.
Royal Caribbean menar att de bryr sig om hållbarhet enligt en artikel i New York Times.

“Vi lever enligt en enkel filosofi, som är att levererera de bästa semester på ett ansvarsfullt sätt, säger Nick Rose, vice president of environmental stewardship at Royal Caribbean Group, enligt artikeln. ”Och för att göra det bygger vi med kärnvärdena om att upprätthålla vår planet och dess samhällen”.

Bahamasregistrerade Icon of the Seas är bland annat utrustat med ett avancerat vattenreningsverk, en maskin som förvandlar avfall till energi, de kör på enligt branschen en renare form av bränsle – L.N.G, det är byggt för att kunna kopplas in i lokala elstationer vid kaj, men endast 2 procent av världens kryssningshamnar har det på plats enligt Cruise Lines International Association/New York Times.

Tags:

  • Show Comments (2)

  • Bara brittiskt

    Mycket bra sammanfattning. Till detta kan läggas att Stockholm är just en sådan stad som inte riktigt vågar säga nej och ställa krav på att de ska använda (betala för) servicen i hamn. Likaså är en konsekvens både där oc i t.ex. Venedig att stora svallvågor sliter på stränder/husgrunder i den känsliga miljön.
    Sina skrubbers har fartygen inte alltid på när de är på internationellt vatten och slutligen, även passagerarna inandas superdålig luft på pooldäck under skorstenen där den är värre än på Piccadilly Circus (Dispatches, brittiska Channel 4). Skulle nog älska kryssningskonceptet själv men det kommer aldrig på fråga under de här förhållandena. Ibland vaknar jag av oljestank på somrarna om jag har fönstret öppet och det kommer äldre fartyg inseglande till Malmö.

    • Hanna Anfelter

      Tack så mycket, och stort tack för dina tillägg om Stockholms hamnar och fartygens skrubbers. Det är en smutsig bransch som tyvärr i dagsläget slipper undan jämfört med flygbranschen.

Your email address will not be published. Required fields are marked *

comment *

  • name *

  • email *

  • website *

You May Also Like

Flygresandet minskar i Sverige och tågresandet ökar

I dag uppmärksammade TV4 att svenskarnas flygresor minskar för första gången på tio år. ...

Ta tåget till skidåkningen

Ta tåget till skidåkningen- 3 tips på skidorter som du åker tåg till

Ta tåget till skidåkningen. I Sverige har tre skidstationer en egen tågstation. Det handlar ...

Jag påverkas av debatten och drar mig för att flyga

Jag påverkas av debatten och drar mig för att flyga. Även om jag inte ...