Colombia är ett land som under decennier präglats av väpnade konflikter. Efter fredsavtalet som slöts 2016 har stora delar av landet genomgått en märkbar förändring. Djungler som tidigare kontrollerades av FARC-gerillan är i dag öppna för besökare, och turismen har blivit ett oväntat verktyg för samhällsförändring. Arvey Alfonso Granada Calderon skildrar hur samhällsbaserad och regenerativ turism bidrar till försoning och framtidstro.
Under många år var stora områden i Colombia helt otillgängliga. I dag paddlar resenärer längs djungelfloder sida vid sida med människor som inte längre lever gömda bakom masker och vapen. Förändringen har möjliggjorts av en turism som bygger på mänskliga möten, lokalt engagemang och gemensamt ansvar.
Samhällsbaserad och regenerativ turism – en motor för försoning
Colombia är känt för sitt kaffe, sin variationsrika natur och som födelseplats för Gabriel García Márquez magiska realism och dess gula fjärilar. Det är också ett av världens mest mångkulturella länder, med en exceptionell biologisk mångfald.
Samtidigt har landet länge förknippats med narkotikahandel och väpnade konflikter. Den bilden håller långsamt på att förändras, inte minst tack vare fredsprocessen och den motståndskraft som präglar det colombianska samhället. Här spelar hållbar och regenerativ turism en viktig roll. Genom lokalt förvaltade initiativ skapas ekonomisk stabilitet och nya försörjningsmöjligheter, grundade i förtroende, samarbete och respekt för natur och kultur. Resultatet är inte bara stärka lokalsamhällen, utan också mer meningsfulla upplevelser för besökare.
Många av dessa initiativ ligger i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling – ibland utan att aktörerna själva uttryckligen formulerar det så. Det handlar om anständiga arbetsvillkor och lokal ekonomisk tillväxt (mål 8), minskad fattigdom (mål 1), skydd av ekosystem genom naturbaserad turism (mål 15) samt återuppbyggnad av tillit, försoning och långsiktig fred (mål 16).
Läs också: Hållbar turism och de globala målen
Försoning är ingen enkel process, särskilt inte i samhällen där våldet varit en del av vardagen. Ändå är det just i arbetet med att återupprätta brutna relationer som grunden för verkligt hållbar utveckling läggs. Utan respekt, social sammanhållning och fred spelar vare sig spektakulära naturupplevelser eller modern infrastruktur någon avgörande roll.
Forsränning som skapar hopp och framtidstro
Runt om i Colombia pågår initiativ som visar hur turism kan fungera som en katalysator för fred. Ett av dem är projektet Opportunity Territories, som drivs av Colombian Association of Responsible Tourism (ACOTUR). Syftet är att utveckla turism i områden som tidigare drabbats hårt av våld – och samtidigt stärka lokalsamhällen genom ekologisk restaurering, kulturarvsskydd och ekonomiska återinvesteringar.
Vid floden Río Pato i regionen Caquetá startades resebyrån Caguán Expeditions, med forsränning som nav. Med stöd från bland annat FN och WWF skapades dels ett idrottslag bestående av före detta FARC-medlemmar och lokalbor, dels en årlig forsränningsfestival. Laget leds av Leidi Lorena Leiva, som deltog i världsmästerskapen i forsränning i Australien 2019.
Festivalen lockar besökare från hela världen, som inte bara får uppleva djungelfloderna utan också möta människorna bakom omställningen. Det starkaste intrycket för många är berättelserna om vägen från krigets brutalitet till regenerativa projekt med fokus på miljöskydd och gemenskap.
Kanske mest hoppfullt av allt är att se hur barn och unga i området nu drömmer om en framtid inom turismen – som guider, entreprenörer eller naturvårdare – i stället för att dras in i konflikter.
Turismens potential att bidra till fred och försoning fångas träffsäkert i konstverket La Paz a Punta de Remo – ”Fred genom rodd” – av den colombianske serietecknaren Matador:
”En värld där fler människor bidrar till samhället, i stället för att förstöra det, kommer alltid att vara bättre. Med andra ord: världen behöver fler människor med en åra i handen än med en pistol.”
Text: Arvey Granada
Texten är en översättning från en tidigare publicering på GSTC:s hemsida
Show Comments (0)