Det senaste året blev ett bryskt uppvaknande för hela världen. Coronaviruset satte resandet på paus och ingen vet när det är dags att trycka på startknappen igen. Innan världen stängde ner låg fokus på överturism, flygskam och ”jag stannar på marken”. En debatt som kom av sig när flygen blev strandade. Är det nu dags att lämna ensidiga diskussioner om flyget och istället ta ett helhetsgrepp på hållbar turism 2.0?
Flygskam, pandemi och perspektiv
2018 blev flygskam ett nyord och rörelsen “jag stannar på marken” fick internationell uppmärksamhet. Kändisar ställde sig på rad och deklarerade att de slutade flyga. Samtidigt var det tyst från resebranschen – några började klimatkompensera, men i övrigt hände inte mycket.
Sedan kom pandemin. 2020 blev ett flygfritt år för alla. Internationellt resande minskade med 65 procent första halvåret, ner till nivåer som påminner om 1990-talet. Naturen fick en chans att återhämta sig, men turismen drabbades hårt.
Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och sysselsätter globalt 10 procent av världens arbetsföra befolkning. När resenärerna uteblir påverkas både små företag, lokal ekonomi och ekosystem som tidigare skyddats av turismen – människor står utan inkomst, små verksamheter blöder eller går i konkurs, tjuvjakt och skogsskövlingar ökar när ingen betalar för att uppleva floran och faunan. Allt fler börja inse att det inte enbart handlar om flyget och dess utsläpp.
Hållbarhet vilar på tre ben
I Sverige har hållbarhetsdebatten länge likställts med koldioxidutsläpp och flygets vara eller icke vara, men hållbarhet är mer än så.
Hållbarhet bygger på tre ben: miljö, sociala villkor och ekonomi. Tänk på det som en trebent pall – tappar du ett ben faller hela pallen.
Social och ekonomisk hållbarhet är minst lika viktigt. Resan ska skapa värde på platsen du besöker, stärka lokalsamhällen och respektera människor och kultur.
Läs också: Är vi villiga att resa annorlunda i en post covid-framtid?
Turism ska tillföra värde
Besöksnäringen har länge styrts av kortsiktiga mål – volym och omsättning framför långsiktigt värde. Resultatet blir överturism där lokalbefolkningens bästa kan komma i andra hand.
Hållbar turism handlar istället om att stärka lokala ekonomier och sysselsättning, värna miljön och viktiga ekosystem och skapa inkluderande och rättvisa möjligheter för människor på plats.
Kort sagt – turismen ska tillföra ett värde, inte definiera det.
Läs också: Låt oss tala om hållbar turism
Ett holistiskt perspektiv
Att lägga ansvaret enbart på individen räcker inte. Flyg inte, shoppa inte, ät inte kött – visst, men utan förändrade alternativ och ett medvetet utbud hjälper det inte.
Hållbar turism är mer än flyg och koldioxid. Det är ett perspektiv, ett sätt att planera och genomföra resor som gynnar människor, miljö och ekonomier. Genom att resa medvetet kan vi bidra till en bättre värld – utan att kompromissa med upplevelsen.
Hållbar turism 2.0 innebär ett nytt narrativ: mindre volymer, mer kvalitet, långsiktighet i planering och hänsyn till människor, miljö och ekonomi.
Text: Hanna Anfelter
Show Comments (0)